Åklagaren som åtalades för att ha läckt hemlig information döms nu för två fall av brott mot tystnadsplikten. Åklagaren är kusin till en gängledare (Jordgubben), och åtalades för att ha läckt hemligstämplade uppgifter till en annan familjemedlem.
Enligt det första åtalet ska åklagaren ha fotograferat hans datorskärm som innehöll hemlig information om en häktad person, en person som misstänks för grovt vapenbrott. Bilden skickades sedan vidare till en anhörig via Whatsapp.
Den andra åtalet gällde en chatt där hon delade hemlig information i ett mordfall som hon själv var ansvarig för hos Åklagarmyndigheten. Hon ska bland annat ha informerat anhöriga om hur mordet gick till, vem som mördades och hur räddningsinsatsen såg ut.
Hon sa själv att informationen hon chattade om i den andra åtalet redan hade skrivits om på bland annat internetforum och sociala medier och att hon därmed inte avslöjat någon information som inte redan fanns där ute.
Tingsrätten kommer nu fram till att åklagaren har brutit mot tystnadsplikten och hon döms på båda åtalspunkterna. Tingsrätten skriver i domen att det inte råder någon tvekan om att den lämnade informationen ingick i pågående förundersökningar om grov brottslighet och har omfattats av sekretess. Som åklagare och förundersökningsledare har åklagaren varit skyldig att hålla uppgifterna hemliga och det ska ha stått klart för henne, menar rätten.
“De invändningar som ”Åklagaren” framfört att uppgifterna under åtalspunkt 1 inte innebar att den misstänkte kunde identifieras, att uppgifterna under åtal 2 redan hade publicerats på sociala plattformar på internet och att utlämnandet av uppgifterna skedde under umgänge med syskon på ett sådant sätt att det bör anses vara ursäktligt kan därför inte anses försvaga utredningen eller leda till att ”Åklagaren” kan gå från ansvaret.”
Hon döms därför för uppsåtligt brott mot tystnadsplikten vid två tillfällen.
Tingsrätten anser att det är en bekymmersam omständighet att uppgifterna har avslöjats av en åklagare i mål om grov brottslighet.
Men det har inte gjorts gällande eller visat att utlämnandet skett i ett ont syfte, att förundersökningarna skadats eller försvårats, att det varit fråga om systematiska eller genomtänkta avslöjande eller att uppgifterna lämnats ut så att det skulle föras vidare till andra i något klandervärt syfte, skriver tingsrätten.
Straffet sätts därför till 50 dagsböter à 300 kr, det vill säga 15 000 kr.
Statens ansvarsnämnd prövar om åklagaren ska behålla sin anställning vid Åklagarmyndigheten, efter att myndigheten begärt att åklagaren ska entledigas, men avvaktar med att fatta beslut tills de har vunnit laga kraft.
43
Tidigare Artikel