LinkedIn, en del av Microsoft-familjen, har fått böter på 310 miljoner euro (cirka 3,5 miljarder kronor) på grund av brott mot EU:s regelverk kring personuppgiftsskydd.
Överträdelserna inträffade när LinkedIn använde personuppgifter för att sälja riktade annonser till tredje part utan att säkerställa användarens samtycke.
En irländsk myndighet som ansvarar för att övervaka efterlevnaden av EU:s dataskyddsförordningar har utfärdat böterna.
OFFENTLIG RÄTT
Jonathan Ravelin har felaktigt anmälts som avliden, och han vidtar nu rättsliga åtgärder mot den svenska regeringen. En morgon klockan 05:30 rapporterades det att när Jonathan gick in på sitt bankkonto hittade han ett meddelande om att han inte längre levde. Han är bland de många individer som möter felaktiga dödsförklaringar varje år.
Trots att han levde angavs han som avliden hos Skatteverket i november 2023. Sedan dess har han stått inför en långvarig kamp för att återta sin identitet och få tillgång till sina bankkonton. Vid en persons död vidarebefordrar Skatteverket omgående denna information till berörda myndigheter. Men om ett fel inträffar och individen fortfarande är vid liv, utfärdas ingen rättelse.
Det tog honom sex veckor att lösa allt och få tillbaka sitt bank-ID, konstaterar han. Detta överensstämmer med statens intressen. Jonathan Ravelin är just nu föremål för en öppen förundersökning angående dokumentförfalskning. På grund av den skada han upplevt har han valt att lämna in en stämningsansökan mot staten och samarbetar med den ideella organisationen Centrum för rättvisa.
Jonathan Ravelin söker 20 000 kronor i ersättning på grund av kränkningar av sina rättigheter enligt EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) och Europakonventionen. Enligt GDPR ska den information som behandlas av myndigheter vara korrekt. Under innevarande år har Skatteverket av misstag registrerat 27 personer som avlidna, en ökning från fjolårets totalt 16. Orsakerna till att någon felaktigt dödförklarats kan variera, härrörande från mänskliga misstag och tillfällen som Jonathan Ravelin, där en förfalskade dödsintyg lämnas in.
Nyhetsbyrån Siren har med publiceringsbevis under flera år fått alla stämningar och vitesförelägganden från Ekobrottsmyndigheten. Nu har myndigheten beslutat att inte längre lämna ut omaskerade handlingar. Kammarrätten, som anser att integritetsskyddet väger tyngre än offentligheten av gärningen, görasamma bedömning.
Nyhetsbyrån Siren har sedan ett antal år tillbaka varje vecka begärt in kopior av alla stämningar och vitesförelägganden som myndigheten utfärdat under föregående vecka från Ekobrottsmyndigheten.
Myndigheten beslutade i juni 2024 att lämna ut begärda handlingar för april, maj och juni 2024 i maskerad form med hänvisning till EU:s dataskyddsförordning. Siren har visserligen ett utfärdandebevis, men EU-domstols- och rättspraxis visar att intresset av tillgång till allmänna handlingar, även för en sådan aktör, kan ge vika för intresset av integritetsskydd.
Ekobrottsmyndigheten tog hänsyn till att nyhetsbyrån bland annat bedriver en verksamhet som innebär att handlingar förs vidare till andra aktörer utan bearbetning. Myndigheten vägde också in att det rörde sig om stora mängder handlingar. Med hänsyn härtill ansågs integritetsskyddsintresset väga störst. Personuppgifter i handlingarna var därför maskerade.
Siren har överklagat till Kammarrätten i Stockholm och uppger att beslutet strider mot de grundläggande medielagarna.
Till stöd för detta gör bolaget gällande att dataskyddsförordningen inte bör tillämpas i den mån den kommer i konflikt med tryckfrihetsförordningen och den grundläggande yttrandefriheten.
Kammarrätten i Stockholm
Mål nr 4486-24
Det är förstås ett systemfel att staten som ger ut kontanter, vägrar te emot dem. Det är nästan som staten inte vill stå för sin egna förpliktelse att svara för värdet på sedlar och mynt.
Eftersom banker är skyldiga att ha konto för alla med grundläggande funktioner, men struntar i den lagen och samhället inte drar in bankers tillstånd att bedriva bank eller andra konsekvenser, så struntar banker i att följa den lagen, utan väljer ut kunder de tycker passar banken.
En person som är utan bank i Sverige drivs till utanförskap. Däremot går det bra för en arbetsgivare att betala lön till anställda kontant, men blir det t.ex. restskatt så kan den anställda inte betala skatten kontant, på annat sätt än få en anmärkning genom låta ärendet gå till kronofogden där man kan betala kontant upp till 29 000 kr (1/2 basbelopp är max kontant betalning).
Anna Kinberg Batra, i egenskap av ansvarig för Betalningsutredningen (SOU 2023:16), på DN Debatt:
“Staten ska själv få de svenska kronor den ger ut – lagliga betalningsmedel – som betalning för obligatoriska avgifter och skatter. Man ska kunna frigöra sig från skuld till staten, även om man inte kan göra det digitalt.”
Bank-id är en privat digital identifikation som har skaffat sig en monopolliknande situation i kontakten med viktiga samhällsfunktioner. Eftersom inte alla som har rätt till en fysisk legitimation inte får ett bank-id, så är det olaglig att diskriminera och begränsa dessa medborgares samhällsfunktioner.
För att få ett bank-id, så måste du vara kund i en bank som ingår i bank-id-monopolet, sedan utfärdar banken den digitala identiteten. Har du en utfärdad digital bankidentitet av en utgivare, så fungerar den hos samtliga företag, banker, myndigheter, tjänster som använder digital identifiering. Rätten att välja bort vissa banker finns inte, likaså kan banker välja bort valfria kunder och återkalla bank-id. En bank kan avsluta bank-id och spärra dig öppna bank-id på någon annan bank.
Det finns alternativ t.ex. freja, men inte alls tjänster som stödjer freja och det blir då som ett begränsat id. Som du skulle ha ett körkort där bara vissa vägar var tillåtna.
Myndigheter
Grundläggande i myndighetsutövning är att alla ska ha rätt till samma service, handläggningstider och motsvarande. Vissa myndigheter är duktiga och sköter sig, men andra begränsar. T.ex. Försäkringskassan kan du inte logga in med freja utan ska du ha digital service och kunna utföra digitala ärenden, så kräver de bank-id. En typisk olika behandling. Det kan t.om fungera att en bank stänger av bank-id och låser ute någon från samtliga banker, kort, swish och möjlighet till åtkomst till något konto, i samband med det, enligt eget gottfinnande utan beslut från domstol.
Eftersom alla medborgare inte har rätt till bank-id, eller vill vara kund hos ett företag som sysslar med bank-id, så begränsas de i sin digitala service. Definitivt olaglig diskriminering.
Det skulle vara enkelt stödja andra digitala identifieringstjänster för att upprätthålla samma slags service till alla invånare i Sverige.
Banker och finansiella företag
Här är det ett konkurrensbegränsande samarbete mellan ett antal större banker. För att bli kund hos någon annan bank eller finansbolag, söka ett lån, eller skaffa ett betalkort, så måste du ha bank-id (eller enorm svårighet utan bank-id). Det bryter helt klart mot konkurrenslagstiftningen.
Det är inte bara så de har ett monopol de har också kundkrav och krav du är en kund som passar banken, för att överhuvudtaget få använda det digitala betalningssystemet.
Banker hänvisar till penningtvätt och terroristfinansiering, men är det verkligen en uppgift för privata företag? Det borde om någon slags restriktion införs (t.ex. vägra ta mot en kund) vara en domstol som beslutar om det.
Eftersom utfärdande av bank-id hos en bank är förutsättning för tjänster hos andra banker och finansbolag, så är det ett konkurrenshämmande samarbete. Det finns tjänster som swish, norska Vips, olika kortbetalningar och andra banker, alla kräver bank-id för fungera bra.
Under den fysiska banktiden, så var olika godkända legitimeringar i en bank godkänt (både bankens egna ID och andra godkända ID), så varför banker ska äga den digitala rättigheten/identiteten är helt klart felaktig konkurrens.
Banker har tillstånd från staten (Finansinspektionen) att bedriva bank och har olika former av privilegier t.ex. statlig bankgaranti till kunder, så de har en viktig samhällsfunktion. Det blir fel att de ska kunna utnyttja denna rättighet för ett monopol och diskriminering.
Bank-id är osäkert
Utöver detta så är bank-id ett väldigt osäkert sätt och gynnar grov kriminalitet. Det finns alltså skuggidentitet i Sverige som missbrukas utan bakomliggande identitet vet om det. Skuggidentiteterna kontrolleras av någon med så enkelt som en mobiltelefon, ifrån den kan banktransaktioner göras, bilköp, lån, styrelse i företag, bedrägerier och mycket annat.
Att upprätthålla ett monopol som gynnar ett av Sveriges stora problemområden, istället för skydda sig är förfärligt. Banker vill upprätthålla sitt monopol för det är lönsamt och deras vinster är inget problem för dem…
Istället för gå på verkliga problemet den undermåliga säkerheten runt deras dåliga funktioner, så agerar de istället mot helt andra funktioner som kontanter och stänger ute vanliga personer från banksystemet för de inte är lönsamma för banken.
Hur många skugg-identiter med bankkonto och bank-id som finns i Sverige, det vet ingen.
Läs mer om bank-id undermåliga säkerheter här
Bank-id för skuggidentiteter
https://www.ainews.zone/bank-id-anvands-misstankta-for-att-ha-lurat-banker-genom-fiktiva-anstallningar/
Hur säkert är bank-id
https://www.ainews.zone/hur-sakert-ar-bank-id/
Vi har 10 000 eller fler bank-id som är falska
https://www.ainews.zone/vi-har-10-000-tals-eller-fler-skuggidentiteter-i-sverige/
Diskrimineringsombudsmannen
https://www.do.se/diskriminering/diskriminering-olika-delar-samhallet/diskriminering-inom-fler-samhallsomraden/diskriminering-bemotande-offentlig-verksamhet
Konkurrensverket
https://www.konkurrensverket.se/konkurrens/lagar-och-regler/konkurrenslagen-i-korthet/
Banker som ingår i monopolet runt bank-id
Danske Bank i Sverige
Handelsbanken
Ica Banken
Länsförsäkringar Bank
Nordea
SEB
Skandiabanken
Sparbanken Syd
Swedbank och Sparbankerna
Ålandsbanken Sverige
Kammarrätten har prövat om Jönköpings kommun hade rätt att i de lokala ordningsföreskrifterna ställa krav på tillstånd från Polismyndigheten för att hyra ut bland annat elsparkcyklar.
Kammarrätten slår nu fast, efter att ha inhämtat yttrande från Polismyndigheten, att det redan genom ordningslagen finns ett sådant krav. Jönköpings kommun kan inte i egna lokala ordningsföreskrifter ställa krav på något som redan regleras i ordningslagen. Det var därför rätt av länsstyrelsen att upphäva kommunens föreskrifter.
Kammarrätten i Jönköping
Mål: 1213-23
Enligt tjejen är hon född 2013 och inte 2009 som det står i folkbokföringen.
Skatteverket håller med om att den registrerade åldern sannolikt är felaktig.
Flickan har dock inte bevisat att den påstådda åldern är korrekt och uppgifterna ändras därför inte.
Principen om barnets bästa innebär inte heller att beviskravet ska mildras.
Skatteverket beslutade i september 2023 att avslå en tjejs ansökan om att ändra hennes födelsedatum från den 21 mars 2009 till den 21 mars 2013.
Flickan överklagade till Förvaltningsrätten i Malmö och uppgav att hennes ålder var felaktigt angiven när hon kom till Sverige tillsammans med resten av familjen. Hennes pass och nationella identitetskort har båda varit baserade på ett falskt utfärdat födelsebevis från Pakistan.
Båda hennes föräldrar är analfabeter och har inte insett vikten av att registrerad ålder motsvarar verkliga förhållanden. Flickan har själv gått i skolan i Pakistan en kort period och kunde då inte läsa eller skriva. Det var först i Sverige som det stod klart att hon är flera år yngre än sina klasskamrater, vilket får stöd av den medicinska utredningen i ärendet och intyg från skolpersonal.
Enligt flickan skulle det strida mot barnkonventionen och mot barnets bästa att inte anpassa sin ålder. Det är riktigt att Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att beviskravet för att ändra registrerade identitetsuppgifter är att det är tydligt att de nya uppgifterna är korrekta. Beslutet gäller dock en vuxen man och innehåller inte hänsyn till barnets bästa.
Skatteverket ansåg att det var mycket troligt att flickan var yngre än den registrerade åldern, men menade att överklagandet ändå skulle avslås. Även om den registrerade åldern är felaktig är det inte klart att den önskade åldern heller är korrekt.
Förvaltningsrätten ansåg att det var “nästan uppenbart” att flickan inte var född 2009. För att det registrerade födelsedatumet ska ändras krävs dock, enligt ovan nämnda rättsfall, att det är klart och tydligt att den nya informationen är korrekt. Rätten framhöll att det inte bara är en viss ålder som ska visas vara korrekt utan en viss födelsetid.
Till stöd för detta hade flickan åberopat ett nytt födelsebevis som visade den 21 mars 2013, men detta ansågs ha mycket litet bevisvärde. Läkarundersökningen visade visserligen att flickan föddes tidigare än 2009, men dokumentationen stödde inte ett exakt födelsedatum. Inte heller uttalandet från personalen på skolan bedömdes ha något egentligt bevisvärde då de inte heller kan säga exakt datum. Förvaltningsrätten ansåg därför att det inte stod klart om de nya uppgifterna var korrekta.
Avslutningsvis prövade förvaltningsrätten om det med hänsyn till principen om barnets bästa fanns anledning att tillämpa en lägre beviskrav i det aktuella fallet.
I enlighet med denna princip anser domstolen att flickans intresse av att få ett korrekt födelsedatum registrerat måste väga relativt tungt. Den befintliga felaktiga registreringen skulle få omfattande konsekvenser för bland annat hennes skolgång, straffrättsliga skyldigheter och möjligheten till skydd mot vissa former av kriminella övergrepp och förtidsvärnplikt.
Samtidigt finns det ett mycket svagt stöd i utredningen för att flickan är född 2013, än mindre den 21 mars i år. Med hänsyn härtill och till att uppgifterna i folkbokföringen är korrekta ansåg förvaltningsrätten att det inte fanns tillräckliga skäl att sänka beviskravet.
Två avvikande domare ville dock godkänna överklagandet.
Kammarrätten i Göteborg anser, liksom underinstansen, att den födelseattest som flickan åberopat har mycket begränsat bevisvärde, eftersom den lätt skulle kunna förfalskas. Kammarrätten instämmer också i förvaltningsrättens bedömning att det finns omständigheter som talar för att flickan är yngre än den registrerade åldern.
Det är dock inte klart att hon är född den 21 mars 2013 eller något annat datum som kan göra att de registrerade uppgifterna ändras. Vidare anser Kammarrätten att det inte finns skäl att tillämpa en lägre beviskrav än den som följer av rättspraxis.
AI News
Vi anser det är huvudlösa domar med en rad konsekvenser. Även om man inte vet exakt datum, så måste man använda en rimlighetsbedömning och gå på så rätt datum som möjligt enligt vad experter (t.ex. läkare) anger.
Det här får extremt många märkliga konsekvenser i rättsliga situationer som är ålderbaserade i samhället. Ska hon få ta körkort när hon är 14 för registrerade åldern är 18? Olika brott utföra eller bli utsatt för? Skolgång?
Stockholms tingsrätt tvingas betala 2,5 miljoner kronor i sanktionsavgifter efter brister i säkerhetsskyddsarbetet. Detta efter att Säpo konstaterat att domstolen saknade en säkerhetsskyddsanalys.
Det var under ett tillsynsärende 2022 som Säkerhetspolisen kunde konstatera att Stockholms tingsrätt saknade en säkerhetsskyddsanalys.
Det ledde till att Säpo beslutade att ta ut en sanktionsavgift på sju miljoner kronor.
Beslutet överklagades av tingsrätten till förvaltningsrätten i Stockholm. I överklagandet konstaterade tingsrätten att Säpo inte uppfyllt sin kommunikationsskyldighet genom att inte kontakta det juridiska ombudet och låta denne yttra sig innan myndigheten fattat beslut om sanktionsavgift. Tingsrätten yrkade vidare att sanktionsavgiften skulle sättas ned.
Tingsrätten höll inte med Säpo om att rätten underlåtit att göra en säkerhetsskyddsanalys och framhöll i överklagandet att det juridiska ombudet vidtog omedelbara åtgärder så snart hon fick kännedom om de av Säpo identifierade bristerna. Tingsrätten pekade också på det arbete och de åtgärder som vidtagits och konstaterade att bristen på dokumentation inte orsakat skada eller sårbarhet för Sveriges säkerhet i sådan omfattning att det motiverar en sanktionsavgift på sju miljoner kronor.
Säkerhetspolisen menade å sin sida att en säkerhetsskyddsanalys är en förutsättning för att verksamhetsutövaren ska kunna utforma och upprätthålla ett väl anpassat säkerhetsskydd.
Förvaltningsrätten ansåg dock att sju miljoner var en för hög sanktionsavgift och satte ner beloppet till 2,5 miljoner kronor.
Handlingen har varit oaktsam och inneburit en “sårbarhet för svensk säkerhet”, skriver Kammarrätten i överprövningen. Den samlade bedömningen är dock att den sanktionsavgift som förvaltningsrätten beslutat är proportionerlig.
Kammarrätten i Stockholm
Mål nr 165-24
En kriminalvårdare som ertappades med sin privata mobiltelefon i häkte och även sov under ett arbetspass straffas med löneavdrag.
I maj såg kollegor kriminalvårdaren prata i sin privata mobil under ett arbetspass på häktet. De sa att samtalet vid ett tillfälle resulterade i att en intern fick vänta med att gå på toaletten tills det tog slut.
Den dagen såg kollegor också samma kriminalvårdare sova i en stol på häktet under ett nattskift.
Kriminalvården har i personalförhör uppgett att han hade den personliga mobiltelefonen med sig den aktuella dagen. Han förnekade dock att han skulle sova under ett arbetspass.
Han har medvetet åsidosatt två av sina skyldigheter i anställningen. Kriminalvården straffar honom med 20 dagars löneavdrag för tjänstefel.
En polis i uniform, som krävde betalning för en vinkelslip som han köpt av henne dagen innan. När hon senare frågade om hans behörighet att agera på ett sådant sätt, ska han ha gjort en falsk polisanmälan mot hennes partner.
Den nämnd som ansvarar för polisens personalärenden har uppfattningen att om mannen befinns skyldig till grov tjänstefel bör han avsättas från sin tjänst. Men om han bara döms för att ha gripit en kvinna på en fest får han behålla sitt jobb.
En polisassistent i Borås åtalas för grovt tjänstefel. I åtalet framgår att han i september förra året ska ha använt sin jobbtelefons mobilnummer för att swisha en kvinna för köp av en vinkelslip på Facebook Marketplace.
Dagen efter hävdas att han sökt i polisens IT-system efter information om kvinnan och hennes sambo, för att därefter besöka deras bostad för att kräva pengarna han lurat av henne för vinkelslipen. Klädd i polisuniform ska han ha tagit sig in i parets hem med våld, som det står i stämningsansökan. Han uppges ha informerat paret om att hans närvaro var relaterad till ett personligt ärende som gällde krav av pengarna han betalat dagen innan.
Han hävdade enligt uppgift att han skulle åtala kvinnan för “bedrägeri” och “föra henne till polisstationen om hon inte lämnade tillbaka pengarna”, och hävdade att han inte är känd som en trevlig individ och avråder från att motsätta sig honom. Kvinnan lämnade därefter tillbaka 700 kronor kontant.
Senare kontaktade kvinnan polisassistenten med hjälp av numret han hade uppgett och frågade om hans beteende och noterade att han hade kom till deras bostad i hel polisuniform. Efter detta telefonsamtal rapporteras att polisassistenten sökt i olika IT-system efter information om kvinnan och hennes sambo ännu en gång. Enligt åtalet skapade han sedan en “grundlös och felaktig brottsanmälan”, där han identifierade partnern som misstänkt för narkotikarelaterade brott under tiden som polisassistenten var närvarande i deras hem.
Dessutom upprättade han en rapport om en husrannsakan i parets bostad som han trodde sig ha genomfört, vilket enligt åklagaren resulterade i att falsk information lämnades i en tvångsanmälan. Han skrev också en promemoria som beskriver vad han uppfattade som skälet bakom sökandet.
Åklagaren hävdar att polismannen agerade för att skapa illusionen av att ha en berättigad anledning att gå in i målsägandens hem, samtidigt som han döljde polisassistentens verkliga avsikt, som var att hämta ut de pengar han tidigare gett henne för köpet av vinkelslipen.
Polisens personalansvarsnämnd har tagit fram ett ställningstagande till situationen som säger att om polisassistenten befinns skyldig till grov tjänstefel bör han sägas upp från sin roll. Omvänt, om han skulle dömas för enbart mindre misshandel, en anklagelse som han också står inför från en tidigare incident, kommer han att behålla sin tjänst.