Åklagaren som åtalades för att ha läckt hemlig information döms nu för två fall av brott mot tystnadsplikten. Åklagaren är kusin till en gängledare (Jordgubben), och åtalades för att ha läckt hemligstämplade uppgifter till en annan familjemedlem.
Enligt det första åtalet ska åklagaren ha fotograferat hans datorskärm som innehöll hemlig information om en häktad person, en person som misstänks för grovt vapenbrott. Bilden skickades sedan vidare till en anhörig via Whatsapp.
Den andra åtalet gällde en chatt där hon delade hemlig information i ett mordfall som hon själv var ansvarig för hos Åklagarmyndigheten. Hon ska bland annat ha informerat anhöriga om hur mordet gick till, vem som mördades och hur räddningsinsatsen såg ut.
Hon sa själv att informationen hon chattade om i den andra åtalet redan hade skrivits om på bland annat internetforum och sociala medier och att hon därmed inte avslöjat någon information som inte redan fanns där ute.
Tingsrätten kommer nu fram till att åklagaren har brutit mot tystnadsplikten och hon döms på båda åtalspunkterna. Tingsrätten skriver i domen att det inte råder någon tvekan om att den lämnade informationen ingick i pågående förundersökningar om grov brottslighet och har omfattats av sekretess. Som åklagare och förundersökningsledare har åklagaren varit skyldig att hålla uppgifterna hemliga och det ska ha stått klart för henne, menar rätten.
“De invändningar som ”Åklagaren” framfört att uppgifterna under åtalspunkt 1 inte innebar att den misstänkte kunde identifieras, att uppgifterna under åtal 2 redan hade publicerats på sociala plattformar på internet och att utlämnandet av uppgifterna skedde under umgänge med syskon på ett sådant sätt att det bör anses vara ursäktligt kan därför inte anses försvaga utredningen eller leda till att ”Åklagaren” kan gå från ansvaret.”
Hon döms därför för uppsåtligt brott mot tystnadsplikten vid två tillfällen.
Tingsrätten anser att det är en bekymmersam omständighet att uppgifterna har avslöjats av en åklagare i mål om grov brottslighet.
Men det har inte gjorts gällande eller visat att utlämnandet skett i ett ont syfte, att förundersökningarna skadats eller försvårats, att det varit fråga om systematiska eller genomtänkta avslöjande eller att uppgifterna lämnats ut så att det skulle föras vidare till andra i något klandervärt syfte, skriver tingsrätten.
Straffet sätts därför till 50 dagsböter à 300 kr, det vill säga 15 000 kr.
Statens ansvarsnämnd prövar om åklagaren ska behålla sin anställning vid Åklagarmyndigheten, efter att myndigheten begärt att åklagaren ska entledigas, men avvaktar med att fatta beslut tills de har vunnit laga kraft.
JURISTBRANSCHEN
Advokaten åläggs och åläggs böter för underlåtenhet att lämna förklaringar till allmänheten inom föreskriven tid. Enligt beslutet försummade han allvarligt sina uppgifter.
Advokaten anmäldes till samfundet av två delägare i dödsboet, som märkte att han inte svarade på mejl och telefonsamtal och inte höll sina klienter informerade om vad som hände under uppdraget.
Samfundet instruerade honom att kommentera rapporten men hördes inte inom tidsfristen. Han blev påmind två gånger men svarade inte.
Nu har disciplinnämnden slagit fast att han, genom att inte svarat advokatsamfundet, allvarligt försummat sina uppgifter som advokat. Därför är han varnad.
Styrelsen anser också att det finns särskilda skäl att ålägga honom straffavgift om 5 000 kr.
CMS Wistrand fortsätter sin tillväxtresa genom två nya rekryteringar inom regulatoriska nyckelområden: TMT och EU- och konkurrensrätt. Vi är stolta att välkomna två framstående jurister, Jennie Nilsson som delägare och Katrin Salwén som counsel. Att kunna attrahera två så erfarna och drivna jurister till dessa roller är en värdefull förstärkning av hela CMS Wistrand och ligger i linje med byråns långsiktiga strategi.
Jennie Nilsson har arbetat i internationella organisationer i femton år. Hon kommer senast från DLA Piper, där hon var Partner och Head of Data, Privacy & Cybersecurity och har tidigare haft ledande roller på Baker McKenzie och PwC. Med sitt fokus på dataskydd och tekniklagstiftning, inklusive GDPR och EU-förordningar som AI Act och NIS2, bidrar hon med erfarenhet av internationella uppdrag och djup kunskap inom den snabbt föränderliga teknologiska och regulatoriska sfären.
Katrin Salwén har över 20 års erfarenhet som chefsjurist och general counsel samt från ledande internationella och svenska advokatbyråer. Hon har en gedigen bakgrund från flera branscher och företag – senast på Infranode AB – och är specialiserad inom EU- och konkurrensrätt. Katrin har framgångsrikt hanterat komplexa ärenden på både svensk och EU-nivå, från avgöranden i EU-domstolen till kartellutredningar hos Europeiska kommissionen. Hennes strategiska perspektiv och breda erfarenhet från nyckelroller inom IP-licensiering, transport och Private Equity gör henne till ett ovärderligt tillskott för CMS Wistrands satsning inom EU- och konkurrensrätt. Katrin har även erfarenhet från andra regulatoriska områden, inklusive Life Sciences, och kommer också att utveckla CMS Wistrand inom detta område.
Niklas Alvestrand Körling, Managing Partner på CMS Wistrand: “Vi har lagt stor vikt vid att hitta rätt personer för att stärka vårt erbjudande inom digital/teknologisk lagstiftning samt EU- och konkurrensrätt som är under ständig utveckling. Att kunna attrahera Jennie Nilsson och Katrin Salwén är ett kvitto på att vi gör rätt saker. Det roligaste med vår förändrings- och tillväxtresa är just att kunna locka talanger och kompetens till CMS Wistrand. Att de har valt att ansluta till oss ser vi som ett tydligt bevis på att våra värderingar och vår riktning resonerar med marknaden– något som känns inspirerande för hela byrån.”
Jennie Nilsson: “För mig är CMS Wistrand ett otroligt spännande val. Att vara en del av CMS, som är den största byrån inom EU, med en stark global position inom TMT, tilltalar mig verkligen och det känns fantastiskt att få vara med och förstärka detta område på den svenska marknaden. Jag ser mycket fram emot att arbeta med ett så kompetent team och hjälpa klienter att navigera i den alltmer komplexa och gränsöverskridande teknologiska lagstiftningen.”
Jennie tillträder sin roll i januari 2025.
Katrin Salwén: “Att börja på CMS Wistrand känns som en perfekt matchning för mig. Här finns både ett internationellt sammanhang och den typ av klienter som verkligen efterfrågar expertis inom EU och konkurrensrätt. Jag ser mycket fram emot att få leda arbetet med att utveckla CMS Wistrand inom detta och närliggande regulatoriska områden. Att få bygga upp något nytt och arbeta med komplexa, gränsöverskridande projekt är helt i linje med min passion för framtid och förändring.”
Katrin tillträder sin roll i mars 2025.
CMS Wistrand ser fram emot att tillsammans med Jennie Nilsson och Katrin Salwén fortsätta förändrings- och tillväxtresan och ytterligare förstärka vårt fullserviceerbjudande.
Regeringen vill skärpa kraven för tjänstemän. I ett förslag till lagrådsremiss föreslås bland skärpta krav att det enligt ett förslag till lagrådsremiss skall som en grundförutsättning för att vara anställd som förvaltningsbiträde vara att den utnämnde fram till rätt biträde avlagt juristexamen.
Förslagen bygger på en utredning som kom in till regeringen för drygt ett år sedan och syftar till att säkerställa att tjänstemän har den kompetens som krävs för uppdraget, inte minst i migrationsprocessen, men även i andra instanser och ärenden.
Därför vill regeringen att det uttryckligen föreskrivs i lag att endast examinerade jurister ska förordnas som offentliga biträden.
En polischef beställde via internet narkotika som redan beslagtagits av Postnord. Nu döms han av tingsrätten för bland annat försök till narkotikabrott.
Det var i november 2023 som polismannen beställde narkotika klassade som narkotika. Försändelserna upptäcktes och beslagtogs på postkontoret på Postnord. När det gäller skuldfrågan skriver tingsrätten också att det står klart att polismannen begått gärningarna med uppsåt. Åklagaren har därmed styrkt sina påståenden enligt båda brottsbeskrivningarna.
Frågan som då tas upp i tingsrätten är om polismannen begått gärningarna i nödfall.
Polismästaren har uppgett att han opererades i magen för cirka 1,5 år sedan och har sedan dess tagit smärtstillande tabletter. Han har uppgett att han haft svåra magsmärtor med intervaller som kan variera från två dagar till några veckor. Smärtan kan vara så extrem att han kan “svimma ut”. Om han inte har smärtlindring vid dessa tillfällen blir det en katastrof, har han konstaterat. Blodtrycket och hjärtfrekvensen kan bli så högt att det blir farligt för hans liv.
I utredningen uppgav polischefen att han vid gärningstillfället var orolig för att medicinen skulle ta slut och han fick inte kontakt med husläkaren. Han har recept på samma sorts narkotika, Zolpidem och Oxycontin, som åtalet avser.
Av domen framgår att tingsrätten inte ifrågasätter polischefens uppgifter om smärtorna och att dessa kan utgöra fara för hans liv och hälsa. Att han beställt narkotikan via internet, som innefattade en leveranstid på några dagar, talar dock emot att han vid ett av tillfällena befunnit sig i en akut situation.
Av yttrande från Polismyndighetens personalansvarsnämnd framgår att nämnden gör bedömningen att polischefen kommer att skiljas från sin anställning om han döms enligt åtalet.
Polischefen döms till villkorlig dom för försök till narkotikabrott och försök till ringa narkotikabrott.
Även om det rörde sig om ett förbiseende från försvararens sida, konstaterar nämnden att bristen på riktighet utgör ett brott mot god advokatsed.
Av ett beslut från hovrätten framgick att försvararen i samtliga tre kostnadsräkningar som han lämnat begärt ersättning för arbete vid huvudförhandlingen den 12 oktober 2023 för den tidsspillan i samband med besöket på häktet den 9 oktober. , och för att ha närvarat vid huvudförhandlingen den 12 oktober.
I sitt yttrande till disciplinnämnden anförde försvararen att avvikelsen i kostnadsredovisningen berodde på förbiseenden från hans sida.
Han framhöll samtidigt att han inte hade någon som helst avsikt att tillerkännas högre ersättning än han hade rätt till.
Disciplinnämnden konstaterar nu att försvararen underlåtit att vara noggrann och därmed brutit mot god advokatsed när han begärt ersättning för arbete och tidsspillan avseende samma tid på flera konton.
Han tilldelas därför en erinran.
EBM:s framtid är hotad. Regeringens utredare Stefan Strömberg vill avveckla myndigheten och låta polisen ta över kampen mot ekobrott. Facket är på krigsstigen och fruktar en massflykt av utredare och analytiker.
Det tyngsta argumentet anses vara att staten därmed kan förväntas få mer operativ aktivitet för den drygt en miljard kronor som EBM kostar skattebetalarna.
“Framför allt slipper man dubbla överbyggnader då HR och andra servicefunktioner tas över av polisen. Besparingen kan istället läggas på fler poliser och ekonomer.”
En annan anledning är att man på så sätt kan riva de juridiska barriärer som ofta låste EBM i en underrättelsebubbla, vilket bland annat Riksrevisionen har påpekat. Idag är till exempel banker förhindrade att slå larm om misstänkt penningtvätt direkt till EBM.
EKO-BROTTSMYNDIGHETEN
Inrättades 1998 som åklagarkammare med verksamhet i storstäderna. Åklagare och civil personal anställdes medan all polispersonal lånades ut av dåvarande Rikspolisstyrelsen. De sistnämnda är idag anställda av polisens nationella operativa avdelning, Noa.
Sedan 2013 har EBM ansvarat för utredningar av ekonomisk brottslighet över hela landet. Den operativa verksamheten består av tio ekobrottskamrar, en finansmarknadskammare, sex polisens operativa enheter och ett brottsförebyggande kontor.
Antalet anställda uppgick 2023 till 739 personer. Anslaget för 2025 uppgår till drygt 1,1 miljarder kronor.
En kriminalvårdare på en anstalt i Västsverige skulle få ett barn med en före detta intern – som avtjänat straff för upprepade våldtäkter och grov fridskränkning.
Men när arbetsgivaren frågade kvinnan om detta nekade hon till uppgifterna.
I efterhand har hon uppgett att hon inte visste att den tidigare intagne var far till barnet.
Det var i våras som Kriminalvården fick besked om att en kriminalvårdare på en anstalt i Mellansverige misstänks ha en relation med en före detta intagen, som hon alltså träffat på sin arbetsplats. Enligt tipset väntade kriminalvårdaren även ett barn med samma man – en man som dömdes till fyra års fängelse för bland annat sju våldtäkter, misshandel och grov fridskränkning. I åtminstone en av våldtäkterna band han sitt offer vid sängen med tejp.
Myndigheten beslutade att konfrontera kriminalvårdaren med uppgifterna – men hon vägrade. Istället gav hon ett annat namn för barnets pappa. Några månader senare, i mitten av juli, skulle dock en kontroll mot folkbokföringen visa att den tidigare intagne var registrerad som pappa till kriminalvårdarens barn.
Under det disciplinärende som senare inleddes bekräftade kvinnan att misstankarna var sanna. Hennes version är att hon i våras inte visste att den tidigare internen var pappa till barnet. Samtidigt har hon framhållit att de inledde sin relation efter fängelsestraffet.
I ett färskt från myndighetens personalansvarsnämnd konstateras att den tidigare intagne fortfarande stod under kriminalvårdens tillsyn när kriminalvårdaren “blev mer privat än personlig” i sin relation till honom.
Hon har genom sitt handlande “haft ett förhållande som inte har haft samband med hennes anställning i myndigheten, vilket innebär att förhållandet har varit otillbörligt”.
Enligt personalansvarsnämnden finns det samtidigt inga uppgifter som motbevisar hennes påstående om att hon inte visste vem som var barnets egentliga pappa under våren. Det kan därför inte skyllas på henne för att hon inte berättade för henne vid tillfället.
Däremot borde hon vid första samtalet ha informerat om att hon i juni föregående år inlett ett förhållande med en klient som avtjänat straff på anstalten, och som stod under Kriminalvårdens tillsyn vid tidpunkten för samtalet. Vidare borde hon i vart fall, när faderskapet fastställdes på eget initiativ, ha informerat om att klienten var far till det barn hon fött.
Straffas med 30 dagars löneavdrag men får behålla sin tjänst.
Högsta förvaltningsrätten har avgjort frågan om hur ett offentligt biträdes utlägg för hyrbil ska ersättas.
Offentliga biträden har rätt till skälig ersättning för arbete, tidspillan och utlägg som
uppdraget har krävt. I det senare ligger att biträdet har en skyldighet att välja det färdsätt som, totalt sett, medför lägst kostnader. När det billigaste färdsättet utgörs av färd med hyrbil ska denna kostnad ersättas med den faktiska kostnaden som biträdet haft för utlägget.
Mål: 7463-23
En advokat hade andra uppgifter som hindrade honom från att agera försvarsadvokat i ett komplext brottmål. Trots detta behöll han försvararuppdraget.
Nu är han prickad av Advokatsamfundets disciplinnämnd som anser att det fanns en betydande risk för jäv.
Advokaten har parallellt med uppdraget i målet hade förordnats som målsägandebiträde i ett annat brottmål – åt samma klient och den medåtalade i det aktuella målet.
I ett yttrande till disciplinnämnden uppgav advokaten att han förklarat sina kontakter med den medåtalade i en skrivelse till tingsrätten. Han förklarade att han efter etiska överväganden fastställde att det inte förelåg någon intressekonflikt. Frågan om en sådan konflikt var enligt advokaten “rent av formell karaktär” och det var därför inte fråga om ett scenario där det förelåg motstridiga intressen.
Disciplinnämnden konstaterar dock att målsägandens biträdesuppdrag utgjorde ett hinder för honom att inneha uppdraget som offentlig försvarare i det aktuella fallet. Det fanns i alla fall en betydande risk för intressekonflikter.
Så fort han fick reda på det borde han därför ha avgått från uppdraget – vilket han inte gjorde. Han har därför åsidosatt sina uppgifter som advokat och tilldöms en erinran, en lättare varning.