Bröderna Menendez dömdes av domstolen till livstids fängelse utan möjlighet till frigivning – En ny rättegång kan innebära att de kan få villkorlig frigivning.
Erik och Lyle Menendez avtjänar livstidsstraff för morden på sina föräldrar, Jose och Kitty. I dag hördes de i rätten, 35 år senare – med en ny möjlighet till villkorlig frigivning.
– Jag tror att de har betalat sin skuld till samhället, säger Los Angeles delstatsåklagare George Gascón. Fallet återupplivades tack vare Netflix-serien “Monster: The Story of Lyle and Erik Menendez” och dokumentären “The Menendez Brothers”, som släpptes i höstas.
På sociala medier krävde folk att bröderna skulle friges och till och med Kim Kardashian uppgav att brödernas straff borde omprövas. “Jag hoppas att livstidsstraffen för Erik och Lyle Menendez kommer att omprövas”, skriver Kardashian på NBC. I oktober anordnade också nästan 20 av brödernas anhöriga ett pressmöte där de vädjade till åklagaren om att ompröva domen.
“Deras handlingar, även om de var tragiska, var det desperata svaret från två pojkar som försökte överleva sin fars outsägliga grymhet”, sa deras faster, Joan Andersen VanderMolen.
För 35 år sedan i dag sköts filmmogulen Jose Menendez och hans fru Kitty Menendez ihjäl i sin lyxiga villa i Beverly Hills. Båda sköts tio gånger med ett hagelgevär. När larmcentralen larmas ringer Lyles äldsta son förtvivlat och säger att hans bröder har hittat sina föräldrar skjutna i deras hem. Inledningsvis gick det inte att hitta gärningsmännen och när en polisutredning inleddes var bröderna inte misstänkta. Istället utnyttjade bröderna sin fars förmögenhet för första gången och köpte lyxklockor, kläder och företag.
Men ett halvår senare greps Lyles äldsta bror efter att polisen fått tillgång till en inspelning där han erkände mordet för sin psykolog. Då överlämnade sig även den yngre brodern Erik till polisen. Fallet väckte stor uppmärksamhet i USA och rättegången direktsändes i tv. Åklagare hävdade att bröderna dödade sina föräldrar för ekonomisk vinning. Försvaret erkände att de dödat sina föräldrar, men menade att de agerade i självförsvar efter år av känslomässiga, psykiska och sexuella övergrepp från sin far. Juryn kunder inte enas så de friades, så att rättegången ogiltighetsförklarades,
Juryn höll inte med i en andra rättegång 1996 dömdes bröderna till livstids fängelse utan möjlighet till villkorlig frigivning.
Måndagen den 25 november kommer bröderna att infinna sig i rätten i Los Angeles på förslag av statsåklagaren George Gascón. Gascón vill att bröderna ska ges möjlighet till villkorlig frigivning.
En 25-årig svensk stoppades med falskt körkort när han körde 26 km/h för fort. Nu har han friats av tingsrätten för olovlig körning – på grund av ett kryphål i lagen.
– Jag minns inte namnet på platsen jag körde upp till – säger han i förhöret.
Det var i augusti 2022 som en polispatrull övervakade trafiken på riksväg 70 söder om Borlänge. Detta är en klassisk spaningsplats för polisen. För på vägen till Stockholm är det många som trampar på gasen.
Efter en stund upptäckte polisen att en bil närmade sig mycket snabbt. De mätte den med laser och nådde en hastighet på 26 kilometer. Mannen bakom ratten drog fram till trottoarkanten och visade upp sitt körkort, vilket enligt polisen var falskt. Därför skickades det för analys. Svaret kom snabbt.
– Resultatet visar mycket starkt att gärningen är falsk, sa NFC.
De gjorde en noggrann analys och kom fram till att körkortet skapades på en kopiator eller skrivare, och inte på en tryckpress, som dokument ska vara. Mannen kallades då till förhör, men han förnekade bestämt anklagelserna. Han hävdade att han var säker på att körkortet var äkta och att han hade tagit det i Polen.
– Jag tog mitt teoriprov här i Sverige hemma och sedan provkörde jag med en kompis i Polen. Sedan gick jag dit och körde upp, men jag kom inte ihåg var uppkörningen var, sa mannen som intervjuade.
Han berättade vidare för polisens utredare att ett körkort kostar 10 000 kronor. Han fick hjälp av privatpersoner som skulle betala kontant. Tingsrätten friade mannen. Domen visar att körkortet var tillräckligt likt det riktiga för att bli lurad, priset på 10 000 kronor var också ett rimligt pris.
Fenomenet är inte unikt. I början av detta år avslöjade Ekot den sk turism för ett körkort. Det innebär att personer som bor i Sverige kan åka till ett annat EU-land och byta ut sitt körkort utfärdat i ett tredje land mot ett EU-körkort. Priset för denna tjänst är vanligtvis 10 000 kr.
Han var VD på Seafire AB (publ)s dotterbolag Lingua Communication Nordic AB, ett dotterbolag Seafire AB (publ). Där köpte han vid sidan om mobiler för ca 20 miljoner i bolagets namn. Seafire AB satte sedan sitt dotterbolag i konkurs.
Han åtalas nu.
Tidigare vd förnekar bedrägeri men erkänner att han varit illojal mot bolaget, men hänvisar till att han var hotad att genomföra brotten.
Enligt åklagaren beställde han, medan han var VD, mellan januari 2022 och maj 2023 IT-utrustning för minst 15,7 miljoner kronor 76 gånger. I ett konkursförfarande – efter att detta upptäcktes gick företaget i konkurs – är beloppet ännu högre:
21,5 miljoner kronor inklusive moms.
Inledande polisutredningar visade att telefonerna anlände till företagets kontor och sedan överlämnades till tre personer som nu också åtalas för grovt bedrägeri. De har i sin tur, enligt åtalet, sålt telefonerna vidare på Blocket, varefter de fört pengar till bl.a. till Ukraina, Turkiet och Irak.
Rättsfallet är intressant för det är omfattande utmätningar av t.ex. fordon som är registrerad och ägs av någon annan än den som just vid tillfället har den hos sig, eller lånat den.
Bakgrund
Mannen parkerade sin snöskoter på sin jaktkompis tomt. Jaktkamraten hade skulder hos KFM och skotern togs i beslag av Kronofogden. Myndigheten sålde skotern trots ägarens protester, innan den rättsliga processen kring ägandet av skotern var klar.
Skoterns ägare bevisade
För att bevisa detta skickade han sitt registreringsbevis och kvitto för inköp till Kronofogden. Kronofogden noterade att mannen även var antecknad som ägare i fordonsregistret och gjort det sedan den 12 januari 2020. Det behövdes dock, enligt kronofogdens bedömning, ytterligare omständigheter för att fastställa att skotern tillhörde honom.
Tingsrätten avvisade hans ägande
Mannens överklagan skickades till tingsrätten i Ångermanland. Samtidigt lades skotern ut till försäljning av Kronofogden. “Jag kan inte acceptera att i ett land som Sverige min egendom kommer att konfiskeras och säljas enbart på grund av att skotern parkerats på en jägarväns egendom efter en jakt!” – skrev mannen i ett mejl till Tingsrätten – och insisterade på att tingsrätten skulle ta upp ärendet innan tidsfristen för att sälja skotern.
Tingsrätten tog upp fallet, men avslog mannens klagomål.
Ägaren hänvisade även till kvittot som bekräftar köpet av skotern, men det tydde enligt tingsrätten inte på att han var ägare till skotern vid beslaget.
Hovrätten anser han bevisat sitt ägande
Mannen överklagade till hovrätten och lade fram bevis för att han var försäkringstagaren och uppgav även att han ställt snöskotern på parkeringen eftersom förberedelser för en älgjakt pågick i närheten och att skotern användes som arbetsredskap.
Sammantaget fann hovrätten att mannen bevisat att han var ägare till snöskotern vid tillfället. Kronofogden har sålt den billigt och efter avdrag för kronofogdens kostnader, så kommer mannen få kvarvarande pengar.
HOVRÄTTEN FÖR
NEDRE NORRLAND
Mål nr Ä 465-24
Mannen tog tag i kvinnans rumpa på Olearys, men fann att han hade fel och trodde att kvinnan var hans vän som godkände. Denna förklaring anses dock osannolik och han döms för sexuella övergrepp.
Han ska betala kvinnan 10 000 kronor i ersättning.
En 33-årig man som är medborgare i Pakistan åtalades för sexuella trakasserier i tingsrätten i Skellefteå. Inne på Oleary tog han tag i målsägandens rumpa en eller flera gånger. Mannen sa att han trodde att han tog tag i en annan kvinnas rumpa och hon accepterade det. Både målsäganden och 33-åringen besökte puben Olearys samma kväll. Det råder ingen tvekan om att mannen tog tag i kvinnans rumpa vid den tiden, och hon väckte ordningsvaktens uppmärksamhet. Ordningsvakten grep sedan mannen.
Kvinnan vittnade om att hon stod ganska nära entrén när mannen plötsligt tog tag i hennes skinkor och klämde henne flera gånger och tryckte hela sin kropp mot hennes.
Hon frågade vad han gjorde, han log och sa att det inte var han. Det fanns ingen annan i närheten. Hon blev ledsen, chockad och äcklad över denna händelse.
Tingsrätten fann inte skäl att ifrågasätta kvinnans uppgifter, vilket bekräftades av uppgifterna från ordningsvakten. Den tilltalade hade inte tidigare nämnt att han hade förväxlat henne med någon annan. Hans förklaring att han trodde att en annan ytlig bekant hade tolererat sexuella trakasserier var extremt osannolik.
Eftersom det rörde sig om en allvarlig överträdelse ska ersättning utgå. Det begärda beloppet på 10 000 kr var skäligt. Hovrätten för Övre Norrland gör samma bedömning och fastställer tingsrättens dom.
HOVRÄTTEN FÖR
ÖVRE NORRLAND
B 1093-24
Debatt: Jämställda styrelser är en investering i framtiden
Trots att Sverige ofta hyllas som ett av världens mest jämställda länder, går utvecklingen mot fler kvinnor i bolagsstyrelser smärtsamt långsamt. Endast 25 procent av ledamöterna i Sveriges största bolagsstyrelser är kvinnor – en siffra som stått still det senaste året. Det är dags att inse att jämställdhet i styrelserummen inte bara är en rättvisefråga utan en strategisk nödvändighet för svensk konkurrenskraft.
Kraven är redan här
EU:s nya direktiv kräver att börsnoterade företag senast den 30 juni 2026 uppnår en könsbalans där minst 40 procent av de icke-verkställande styrelseposterna innehas av det underrepresenterade könet, eller minst 33 procent av samtliga styrelseposter (inklusive verkställande och icke-verkställande). Sverige har historiskt sett haft en hög andel kvinnor i bolagsstyrelser jämfört med andra EU-länder, vilket har lett till att bindande kvoter inte varit aktuella. Men den senaste tidens stagnation hotar att förändra detta.
Om vi inte agerar riskerar vi att behöva införa lagstadgade kvoter för att möta EU-kraven. Detta vore ett misslyckande för ett land som länge har betraktats som en förebild. Att vidta proaktiva åtgärder är nödvändigt för att behålla vår konkurrenskraft och trovärdighet.
Det borde inte behöva gå så långt
Studier visar att jämställda styrelser bidrar till bättre beslutsfattande och högre lönsamhet. En rapport från McKinsey & Company indikerar att företag med högre mångfald på ledande positioner har 25 procent större sannolikhet att överträffa sina konkurrenter ekonomiskt. Ändå verkar svenska företag missa möjligheten att dra nytta av den outnyttjade potentialen hos landets många kvalificerade kvinnor.
Problemen är kända
Varför går det så trögt? Svaret är komplext men består av flera välkända komponenter:
- Nätverksberoende: Många styrelseledamöter rekryteras genom personliga kontakter och informella nätverk, där kvinnor fortfarande är underrepresenterade.
- Brist på prioritering: I tuffare ekonomiska tider tenderar företag att välja ledamöter från egna nätverk istället för att använda professionella rekryteringsprocesser.
- Fördomar: En fjärdedel av svenska bolag anger att de har svårt att hitta kvinnor med rätt kompetens, trots initiativ som Handelskammarens 100-listan, som samlar kvinnor med den erfarenhet och kunskap som krävs för styrelsearbete.
Lösningar som kan skapa resultat
Det är dags för en förändring. Här är några konkreta åtgärder som kan accelerera utvecklingen:
- Transparens i rekryteringsprocessen: Företag bör öppet redovisa hur de väljer sina styrelseledamöter för att skapa press på att använda meritbaserade och inkluderande metoder.
- Mål för jämställdhet: Tydliga målsättningar och uppföljning kan sätta fart på utvecklingen. Bolag som når dessa mål bör uppmärksammas positivt i media och branschrapporter.
- Utbildning för styrelser och valberedningar: Genom att minska omedvetna fördomar kan vi skapa en mer inkluderande syn på kompetens.
- Fler kvinnliga mentorer: Kvinnliga ledare bör uppmuntras att agera som mentorer för kvinnor som vill ta nästa steg i karriären.
- Ekonomiska incitament: Det kan vara värt att utforska om företag med hög jämställdhetsnivå kan premieras, exempelvis genom skattelättnader eller subventionerade utbildningar.
En nationell strategi krävs
Jämställdhet i styrelserummen handlar om mer än rättvisa – det är en fråga om ekonomisk konkurrenskraft och långsiktig hållbarhet. Sverige har redan visat att vi kan leda utvecklingen globalt när det gäller jämställdhet, men vi kan inte vila på gamla meriter.
Företagen måste ta sitt ansvar. Politiker och branschorganisationer måste samtidigt visa vägen genom att sätta upp mål och skapa förutsättningar för verklig förändring.
Att välja bort jämställdhet är att välja bort framtiden.
Frida Treschow
Advokat och entreprenör
Ekobrottsmyndigheten genomförde i veckan tillslag på flera platser i Stockholm och Skåne rörande penningtvättsbolag. Sex personer greps varav tre misstänkta nu begärts häktade vid Stockholms tingsrätt.
Brottsmisstankarna rör grova skattebrott, grova bokföringsbrott, grov näringspenningtvätt med mera. Brottsmisstankarna kvarstår mot de personer som inte längre är frihetsberövade. Den misstänkta brottsligheten har genererat cirka tolv miljoner kronor i skatteundandraganden.
Vid tillslaget, som genomfördes av ekobrottsutredare och poliser vid Ekobrottsmyndigheten, togs flera fordon och en stor mängd värdeföremål i beslag.
Den huvudmisstänkte är sedan tidigare dömd för ekobrott och belagd med näringsförbud sedan december 2022.
– Vi misstänker att han trots näringsförbudet har varit den faktiska företrädaren för ett flertal bolag som han har använt som brottsverktyg. Han har använt kompanjoner som målvakter, det vill säga som formella företrädare för bolagen. Syftet med detta har varit att försöka distansera sig från den brottsliga verksamheten i bolagen för att försvåra upptäckt. Detta är ett tillvägagångssätt som vi ser i många av våra ärenden på Ekobrottsmyndigheten, säger Jonas Bergendahl, kammaråklagare och förundersökningsledare vid EBM i Stockholm.
De aktuella bolagen har enligt den pågående utredningen inte haft någon egentlig näringsverksamhet. Pengar som överförts till bolagen har dels kommit från bolag som velat undvika att betala skatt och avgifter för utförda arbeten, dels från brottslighet som den huvudmisstänkte tillsammans med andra har bedrivit i andra bolag.
– Pengarna som bolagen har mottagit har förts vidare till privatpersoner som svarta löner eller till den huvudmisstänkte själv och närstående personer till honom, säger Jonas Bergendahl.
Den huvudmisstänkte har sedan tidigare omfattande skulder registrerade hos Kronofogden.
– Bland annat mot denna bakgrund har vi säkrat tillgångar i form av flera fordon och en stor mängd värdeföremål, bland annat ett stort antal lyxklockor och handväskor, som utbyte av brott, säger Jonas Bergendahl.
Den pågående förundersökningen sker i samverkan med Skatteverkets brottsutredande verksamhet. Samverkan har även skett med Kronofogden.
Mannen parkerade sin bil på en gratis parkeringsplats utanför en Max-restaurang. Parkeringsvakten bötfällde honom och menade att han inte var kund hos Max.
Parkeringsbolaget Aimo Park drev det till domstol, men de friade honom för det var inte med säkerhet visat han inte var kund hos Max. Aimo Park överklagade domen, men hovrätten fastställer Tingesrättens dom.
Aimo Park som förvaltar parkeringsplatsen uppgav att bilen stått parkerad i strid med gällande bestämmelser om parkering i två minuter och anser det inte dokumenterat att han har besökt Max.
Hovrätten anför vidare att Högsta domstolen har uttalat att kontrollavgift ska betraktas med stor tilltro parkeringsvaktens uppgifter. Endast ett uttalande från fordonets ägare att parkeringen inte skett felaktigt är inte tillräckligt för att undanröja betalningsansvaret.
Den höga grad av presumtion som är förknippad med att bevisa HD:s bevisteori gäller inte, eftersom frågeställningen är om han är kund eller ej på Max.
GÖTA HOVRÄTT
FT 4766-24
En person som har beviljats ett bostadslån hos en bank genom att använda oriktiga uppgifter och falska handlingar i sin låneansökan har dömts för bedrägeribrott. Skada har ansetts uppkomma, trots att betalning av ränta och amortering har skett enligt villkoren och det har funnits säkerhet i form av pant.
De faktiska falska handlingarna är falskt anställningsbevis och falska lönespecifikationer.
Banken sa upp lånet eftersom det var utlånat på falska grunder, men lånet innebär ingen förlust för banken.
Personen i fråga döms för grovt bedrägeri och brukande av falsk urkund, vill villkorlig dom och 100 dagsböter.
Högsta Domstolen
Mål: B 394-23
Säljarna lovade gratis hörlurar och surfplattor, och sänkte även prenumerationskostnaderna. Istället fick kunderna fakturor på belopp från 11 000 kronor till 25 000 kronor. Det är bolaget Folisker AB, tidigare Advea AB, mot vilket det för närvarande pågår en process i patent- och marknadsdomstolen.
Advea har sålt utomhus och i köpcentra, bland annat besökt och sålt i Sundsvall, Lycksele, Sölvesborg, Karlskrona, Ludvika, Östersund, Falun, Rättvik, Kisa, Linköping, Gagnef, Ockelbo, Tibro, Boden, Örnsköldsvik, Piteå, Umeå och Gävle .
Konsumentombudsmannen tog emot anmälningar om företagets verksamhet och stämde i februari 2024 både företaget och personen bakom.
I april meddelade domstolen ett beslut enligt vilket företaget och personen bakom det förbjöds att fortsätta sina nuvarande försäljningsmetoder tills domen meddelades.
Nu finns det en dom där rätten konstaterar att företaget och personen bakom ska vara tydliga med vad de säljer och vad kostnaderna är.
De är förbjudna att hävda att något är gratis och sedan ta betalt för produkterna, samt att hävda att de representerar eller arbetar med en konsuments befintliga transportör.
För de felaktigheter som anmälts till bolaget ålades det att betala en marknadsstörningsavgift på 530 000 kronor.
Det blir också mycket dyrare om företaget fortsätter att fungera som tidigare. Rätten dömer bolaget till vite på 16 miljoner kronor och 4 miljoner kronor för personen bakom bolaget. Om ett företag eller enskild person bryter mot påföljden i framtiden utdöms detta vite/böter.