SEXUELBROTT

Mannen tog tag i kvinnans rumpa på Olearys, men fann att han hade fel och trodde att kvinnan var hans vän som godkände. Denna förklaring anses dock osannolik och han döms för sexuella övergrepp.
Han ska betala kvinnan 10 000 kronor i ersättning.

En 33-årig man som är medborgare i Pakistan åtalades för sexuella trakasserier i tingsrätten i Skellefteå. Inne på Oleary tog han tag i målsägandens rumpa en eller flera gånger. Mannen sa att han trodde att han tog tag i en annan kvinnas rumpa och hon accepterade det. Både målsäganden och 33-åringen besökte puben Olearys samma kväll. Det råder ingen tvekan om att mannen tog tag i kvinnans rumpa vid den tiden, och hon väckte ordningsvaktens uppmärksamhet. Ordningsvakten grep sedan mannen.

Kvinnan vittnade om att hon stod ganska nära entrén när mannen plötsligt tog tag i hennes skinkor och klämde henne flera gånger och tryckte hela sin kropp mot hennes. 

Hon frågade vad han gjorde, han log och sa att det inte var han. Det fanns ingen annan i närheten. Hon blev ledsen, chockad och äcklad över denna händelse.

Tingsrätten fann inte skäl att ifrågasätta kvinnans uppgifter, vilket bekräftades av uppgifterna från ordningsvakten. Den tilltalade hade inte tidigare nämnt att han hade förväxlat henne med någon annan. Hans förklaring att han trodde att en annan ytlig bekant hade tolererat sexuella trakasserier var extremt osannolik.
Eftersom det rörde sig om en allvarlig överträdelse ska ersättning utgå. Det begärda beloppet på 10 000 kr var skäligt. Hovrätten för Övre Norrland gör samma bedömning och fastställer tingsrättens dom. 

HOVRÄTTEN FÖR

ÖVRE NORRLAND

B 1093-24

En nu 60-årig man dömdes till flera års fängelse för en rad våldtäkter begångna på jobbet, på RFSL-kontoret. Nu är han dömd för nya övergrepp – och hovrätten sänkte straffet med hälften jämfört med tingsrätten.

I flera år har RFSL:s migrationskonsult, nu 60, våldtagit och sexuellt trakasserat papperslösa unga män och pojkar som vände sig till organisationen för att få hjälp att stanna i Sverige. År 2020 dömdes en man till tre år och fyra månaders fängelse för tre våldtäkter och två fall av sexuella trakasserier. Nu är han åter dömd för gärningar som även ägde rum 2018 på RFSL:s högkvarter i Stockholm. Han avtjänar ett straff för att ha våldtagit en ung man, samt för sexuella trakasserier av en annan målsägande.

Tingsrätten slog fast att brotten kan dömas till fängelse i mer än två år. Men eftersom han redan dömts för andra brott som inträffat före de aktuella fällande domarna, beslutade tingsrätten slutligen att det sammanlagda straffet skulle bli fängelse i tre år och tio månader om brottet i fråga begicks vid samma tid. Alltså ett halvår mer än det tidigare utdömda straffet – därför uppgick det nya straffet till exakt sex månaders fängelse.

Domen överklagades dock till hovrätten som inte gör en annan skuldbedömning än tingsrätten. Fängelsestraffets längd reduceras dock med hälften.

Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten att det sammanlagda straffbeloppet skulle ha satts till drygt fyra års fängelse om personen ställts till svars för det aktuella brottet samtidigt som de tidigare dömda personerna – alltså längre än tingsrätten uppskattat.
Men i förra meningen fick mannen ett sänkt straff för att han blev uppsagd från sitt jobb och hovrätten dömde honom till tre år och fyra månaders fängelse.
Ytterligare rabatt
Hovrätten, nu även med hänsyn till att det på grund av brottets karaktär har gått mycket tid sedan brotten begicks, sätter därför straffet till ett nytt fängelsestraff på tre månader.

SVEA HOVRÄTT

B 14504-23

Omskrivet är Nytorgsmannen frigiven med fotboja gjort ny våldtäkt. Trots att Nytorgsmannen polisanmäldes för att ha hotat att döda en kriminalvårdsman när han satt i fängelse, hade detta ingen inverkan på hans villkorlig frigivning.

– Kriminalvården ska inte ta ställning i den här frågan, men det är en juridisk fråga, säger kriminalvårdsexperten Christina Thingwall.

I de flesta fall kan en person som avtjänar ett fängelsestraff i Sverige beviljas villkorlig frigivning efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt straff. Men i vissa situationer kan Kriminalvården besluta att skjuta upp villkorlig frigivning, till exempel om en person har begått allvarliga tjänstefel under fängelset.
– Det görs en bedömning om de kan skjutas upp eller inte. Det finns vissa kriterier och de är väldigt höga, säger Christina Thingwall, villkorlig villkorlig expert på Kriminalvården.
E 
Nytorgsmannen polisanmäldes under avtjänandet av straff för att ha hotat att döda en kriminalvårdsman, men det anses inte som misskötsel, enligt Lisa Gezelius, enhetschef på kriminalvården. Hon var ansvarig för beslutet att inte skjuta upp hans villkorlig frigivning.

– Hotet om mord är en straffbar gärning. Om nya allvarliga brott begås i fängelset ska Kriminalvården polisanmäla. Sedan tar polisen hand om ärendet, säger hon.
.
Fängelsets beslut att inte hålla inne Nytorgsmannens villkorliga frigivning möter kritik nu när det har kommit fram besked om att han gripits för ytterligare en våldtäkt.

Både tingsrätten och hovrätten har dömt en stockholmspolis till ett långt fängelsestraff för våldtäkt. Nu har polismannen överklagat hovrättsdomen till HD.

I början av juli dömde Attunda tingsrätt polismannen till tre och ett halvt års fängelse. Även hovrätten fällde honom, men sänkte straffet till tre års fängelse. Ett av hovrättsråden höll dock inte med och ville frikänna polismannen. Hon pekade bland annat på vad professor Per-Anders Granhag anfört i ett av försvaret åberopat rättsutlåtande. Enligt hennes bedömning var målsägandens utlåtande inte helt tillförlitligt.
Det avvikande hovrättsrådet ansåg inte att den stödbevisning som åklagaren lagt fram var tillräcklig för att kompensera för den enligt henne bristande tillförlitligheten och ansåg sammantaget att åklagarens bevisning inte var tillräcklig för att klara beviskravet i brottmål. 


Nu har polismannens försvarare, Björn Hurtig, överklagat till Högsta domstolen.
I överklagandet återkommer han till invändningen att målsägandens berättelse “växte upp” när hon gick igenom så kallad PE-terapi.
“Det är anmärkningsvärt hur mycket målsägandens berättelse har växt under terapin”, skriver Hurtig i överklagan.

Han får medhåll av professor Per-Anders Granhag, som i sitt yttrande framhåller att “extra stor försiktighet” ska iakttas vid utvärdering av målsägandens berättelse. Detta mot bakgrund av den “omfattande och gedigna minnesforskning som finns kring processerna bakom falska minnen”.

Högsta domstolen ska nu ta ställning till om målet ska ges prövningstillstånd.

Springande kärnan är att det inte är bevisas om könen rörde varandra.

Mannen bar den vilt berusade unga kvinnan in i sovrummet. Ett vittne som kom in kort därefter såg hur mannen “vände” med sin penis för att penetrera den avklädda kvinnan.

Tingsrätten dömde att det var våldtäkt – men hovrätten dömer istället mannen för försök till våldtäkt.

Det var under en hemmafest i en lägenhet i Varberg som de påstådda händelserna ägde rum. Flera personer befann sig i lägenheten, och har senare vittnat om att målsäganden, en ung kvinna, varit “klängig” mot den tilltalade under kvällen.

Kvinnan blev dock mycket berusad och den åtalade mannen bar in henne i ett sovrum. Det råder delade meningar om vad som hände där. Mannen säger att de båda kysstes, och att kvinnan var medveten om vad som hände. Han säger att han har minnesluckor men att det plötsligt blev kaos när andra kom in i rummet.

Men ett vittne, personen som ringde polisen och berättade att han avbröt en våldtäkt, vittnade om att han såg mannen ligga ovanpå kvinnan och “bända med sitt könsorgan” för att tränga in i den utslagna kvinnan.


Tingsrätten konstaterade att kvinnan på grund av berusning – hon hade 2,48 alkohol i promille – befann sig i en särskilt utsatt situation. De konstaterar också att det inte krävs någon penetration för att en gärning ska klassas som våldtäkt. “vaginalt samlag innebär att ett manligt och ett kvinnligt könsorgan kommer i kontakt med varandra”, skriver tingsrätten.
Sammantaget, skriver tingsrätten, är det bevisat att mannen utfört en handling som ska bedömas som slidsamlag och att han insett att kvinnan inte deltagit frivilligt.

Vidare visar bevisningen tydligt att kvinnan till följd av berusning haft klart begränsade möjligheter att försvara sig och att hon därför befann sig i en särskilt utsatt situation. Det måste mannen också ha insett, inte minst sedan det var han som bar in henne i sovrummet. 
Tingsrätten dömde mannen för våldtäkt, och våldsamt motstånd, till fängelse i tre och ett halvt år.


Hovrätten friar från våldtäkt

Men hovrätten gör en annan bedömning av gärningen. De framhåller också vad vittnet som larmade polisen sa sig ha sett. 
“Det vittnet anfört om att den tilltalade hållit i sitt könsorgan och “bänt” på målsägandens kön ger visst stöd för åklagarens påstående att det var samlag”, skriver hovrätten.

Men eftersom vittnet sa att han varken såg den anklagades underliv eller om den anklagades och målsägandes könsorgan kom i kontakt med varandra för att den anklagades hand var i vägen.

Det är därför enligt hovrätten inte möjligt att dra en tillräckligt säker slutsats att den tilltalade haft sexuellt umgänge med målsäganden på det sätt som förutsätts i straffbestämmelsen om våldtäkt.

Däremot menar hovrätten, om det utreds att han försökt ha samlag med kvinnan, och han därför döms för försök till våldtäkt, till fängelse i två år.

Även om skötaren inledde en sexuell relation med en patient hade han inte missbrukat beroendeställningen, eftersom relationen var ömsesidig. 
Han döms dock för sexuella trakasserier av en annan patient, efter att han tryckt sitt könsorgan mot hennes mage.

Den tilltalade arbetade 2011 till 2020 som skötare på Danderyds sjukhus. Under den perioden arbetade han på en sluten psykiatrisk avdelning inriktad på psykoser. Där vårdades både tvångs- och frivilligt inlagda patienter.

Två målsäganden

Det fanns två målsäganden i målet. En av dem var på tvångsvård 2017-2018 och den andra 2018-2019. Att avdelningen är stängd gör att den är låst och att patienter inte får röra sig fritt in och ut ur avdelningen. I skötarens arbetsuppgifter ingick att släppa in och ut patienter på avdelningen, hjälpa till med praktiska uppgifter, övervaka patienter och skapa en trygg miljö för dem.

Skötaren åtalades vid Attunda tingsrätt för våldtäkt och sexuella trakasserier av de tidigare patienterna.
En kvinna berättade att hon studerade utomlands och blev utbränd. Hon drabbades av en psykos och lades därför in på sjukhuset. Hon och skötaren flirtade med varandra och de bytte telefonnummer. Hon attraherades av honom och uppskattade uppmärksamheten hon fick. Hon berättade att de vid ett stort antal tillfällen hade samlag, både på sjukhuset och utanför. 

Platsen avtalades muntligen eller via SMS. Efter att hon skrevs ut fortsatte deras förhållande i ungefär ett år.


Har “förhållande” ägt rum

Skötaren erkände att de hade ett förhållande och att de hade samlag vid fler än ett tillfälle. Enligt honom var innehållet i sms-konversationerna bara fantasier. Han förnekade att de hade samlag på sjukhuset.
Kvinnans uppgifter stöddes av sms mellan henne och skötaren. Skötarens kollegor sa också att de varit intima med varandra. 
Skötaren trodde att sms-samtalen bara var fantasier, men tingsrätten fann att detta utgjorde en klar eftertanke. Tingsrätten fann det ställt utom rimligt tvivel att skötaren vid flera tillfällen haft samlag med patienten.

Tingsrätten prövade då om kvinnan befann sig i en särskilt utsatt situation. 

Chefsöverläkaren menade att kvinnans psykotiska sjukdom gjorde att hon inte kunde ge informerat samtycke. Vidare innefattade psykosen att man inte helt förstår varför man är inlåst och att man inte vet hur man ska bete sig för att få mer frihet – relationen med vårdgivaren kunde därför också vara ett sätt att få ökad frihet, varför kvinnan var i en beroende position.
Däremot visade journalerna att patienten efter den läkemedelsinducerade psykosen snabbt förbättrades och inte längre verkade paranoid. Hon fick också permissioner. Vidare verkade förhållandet ömsesidigt och fortsatte även efter utskrivningen. Tingsrätten fann därför inte att kvinnan befann sig i en särskilt utsatt situation när hon deltog i de sexuella handlingarna.
Beroende
Tingsrätten prövade därefter om skötaren missbrukade det faktum att patienten var i en beroendeställning till honom. Att den tilltalade arbetade som psyksjuksköterska på den slutna avdelning där kvinnan tvångsvårdades var enligt tingsrätten tillräckligt för att hon skulle anses ha varit beroende av honom. Tingsrätten gjorde här en jämförelse med förhållandet mellan en kriminalvårdare och en intagen.

Det måste dock finnas ett kausalitet mellan missbruket och den sexuella handlingen. Det fanns inget som stödde att kvinnan fick delta i samlag eftersom hon var under allvarlig press från skötaren. Det verkade vara ett ömsesidigt förhållande, varför det inte visades att skötaren grovt missbrukat den beroende ställningen. Han frikändes därför.

Den andra kvinnan sa att skötaren flirtade med henne och sa till henne att hon var vacker. Han lämnade ibland hennes anteckningar med små smileys. Hon gav honom sitt telefonnummer strax innan hon skrevs ut.


Var ledsen
I samband med hennes utskrivning kom skötaren till hennes rum för att ta farväl. Hon lade sig först i sin säng men knäböjde på sängen för att ta farväl av honom. Han ställde sig vid hennes säng och kramade henne, sniffade hennes hår och sa att han skulle sakna henne. Sedan kände hon hans position mot hennes mage. Hon kände sig lite ledsen, för hon hade trott att han brydde sig om henne.

Målsäganden lämnade en tydlig och tydlig redogörelse för hur skötaren tryckte sitt könsorgan mot hennes mage. 
Hennes berättelse fick starkt stöd av vad hennes mamma berättade för henne och vad som rapporterades till sjukhuset. 
Sms-samtalet visade vidare att skötaren var intresserad av att träffa kvinnan efter att hon lämnat avdelningen. 
Skötaren dömdes för sexuella trakasserier och fick betala ett skadestånd på 8 000 kronor till den tidigare patienten. 

Svea hovrätt gör samma bedömning som tingsrätten.

Svea Hovrätt
B 7731-23

I ett ärende som gällde sexuellt ofredande kontaktade försvarsadvokaten både den misstänkte och målsägandens vårdnadshavare för att föreslå en uppgörelse som syftade till att kringgå en rättegång, vilket resulterade i att han avlägsnades från målet. 

Följaktligen har advokatsamfundets disciplinnämnd nu utfärdat en erinran till advokaten för att ha agerat utanför sitt uppdrag.

Kommunikationen mellan tingsrätten och Polismyndigheten avslöjar att vårdnadshavare för både målsäganden och den misstänkte, som är minderåriga, hört av sig till Polismyndigheten angående försvararens agerande. 

Istället för att driva en polisutredning hade försvararen vänt sig till den misstänktes föräldrar för att föreslå en förlikning. Dessutom tog försvararen också kontakt med målsägandens mor.

Mot bakgrund av dessa uppgifter fattade Advokatsamfundets disciplinnämnd beslut om att inleda ett disciplinärende mot advokaten. “Har konsekvent försökt hitta lösningar.
I sitt yttrande till tingsrätten angående bytet av offentlig försvarare uttryckte advokaten att han under sina 32 år av yrkesutövning konsekvent sökt lösningar på konflikter och avvikelser. Han menade att medling mellan de två unga individerna överensstämde med principerna för medlingsinstitutet som beskrivs i strafflagen. De föreslagna åtgärderna var objektivt motiverade och tjänade båda parters intressen, i syfte att förhindra ytterligare polisutredningar och möjligheten till en rättegång.

Försvararen har överskridit sitt ansvar som försvarare, vilket har resulterat i en försummelse av sina skyldigheter som advokat, enligt disciplinnämnden. 

En ung flicka ska ha fallit offer för ett sexualbrott på en fritidsgård i Örebro under sommaren. Den person som misstänks för brottet finns bland flera anställda som tidigare funnits skyldiga till brott.

På den kommunala fritidsgården i Örebro inträffade brottet i slutet av juli. En mamma sökte efter sin dotter och ropade upp hennes namn, när flickan plötsligt kom ut från en toalett tillsammans med en ung manlig personal.

Flickan rapporterade att mannen hade utsatt henne för vad som nu tros vara ett allvarligt sexualbrott och att hon grät när hon gjorde det. Vittnen uppgav att personalen till en början föredrog att inte informera polisen om händelsen. Men till slut underrättades myndigheterna.

Föräldrarna i regionen uttryckte betydande oro, vilket fick lokala medier att undersöka fritidsgården. Det var ganska överraskande att upptäcka att många av de anställda var hade olika familjeband. Men det fanns något ännu mer häpnadsväckande.
att sju av 31 anställda, både ordinarie och tillfälliga, har dömts för brott. 

Nyligen, i januari, åtalades den påstådda gärningsmannen för flera fall av misshandel av minderårig och brott mot barnskyddslagar. Vidare rapporterades att han under sommaren anställdes under en nära anhörigs namn.

Han är nu en efterlyst. Under korankravallerna i Sveaparken fick två andra anställda från fritidsgården fängelsestraff för sin inblandning i blåljussabotage. Den ene dömdes till två år och tio månader för att ha lett stenkastningen, medan den andre fick sex månaders fängelse.

Efter att ha begått ett flertal sexuella övergrepp på en klient som är förlamad och oförmögen att kommunicera har den personliga assistenten dömts och dömts till tre år och fyra månaders fängelse. Hovrätten har dock nyligen sänkt straffet med tanke på att han har sagts upp från sin tidigare anställning och kommer att möta utmaningar med att säkra framtida sjukvårdsrelaterade tjänster.

I Falu tingsrätt befanns en personlig assistent från Dalarna skyldig till flera fall av grova sexuella övergrepp och sexuella trakasserier mot en klient. Dessutom dömdes personen för att ha ägnat sig åt barnpornografi och brutit mot sekretess.

Under utredningen av mannens barnpornografibrott uppstod misstankar om sexuella övergrepp då filmer avslöjats på hans mobiltelefon som föreställer en vuxen man utsatt för sådana handlingar.

Könet på individen i fråga var tydligt uppenbart i flera videor, tillsammans med närvaron av en annan individ som ägnade sig åt självstimulering för deras räkning. Dessa videor har delats med minst en person som den personliga assistenten känner till.

Tingsrätten och hovrätten var båda överens om att det fanns tillräcklig bevisning för att döma mannen för brotten. Men när det gällde att bestämma det lämpliga straffet hade domstolarna motstridiga uppfattningar.

Hovrätten anser, med hänsyn till offrets sårbarhet och beroende, filmandet och spridningen av övergreppen samt den upprepade karaktären av brotten mot samma person, att ett kortare straff är lämpligt för den tilltalades förlorade anställning, som påföljd. värdet för den samlade brottsligheten är lägre än de tre år och fyra månader som tingsrätten bestämt.

Hovrätten har i sin överläggning slagit fast att ett fängelsestraff på två år och sex månader är lämpligt. Detta beslut tar hänsyn till den tilltalades anställningsstatus som personlig assistent, som har gått förlorad till följd av straffutdömandet, och erkänner de potentiella utmaningar han kan ställas inför för att säkra framtida anställning inom områdena vård och omsorg.

Mannen åläggs utöver sin fällande dom att ersätta brukaren med ett belopp om 365 000 kronor i skadestånd.


Svea Hovrätt
2024-04-15 
B 2215-24