Den 44-årige mannen lämnade aldrig in sin inkomstdeklaration för taxeringsåret 2019 – samma år som han fick en utdelning på 16 miljoner kronor från sitt bolag.
Svea hovrätt skärper nu straffet och dömer mannen till fängelse i ett år för grovt skattebrott. Försvarets uttalande om att mannens psykiska tillstånd vid brottstillfället inte utgör skäl att sänka straffvärdet eller straffvärdet, menar hovrätten.
En anmälan lämnades från Skatteverket om att en 44-årig man inte lämnat sin inkomstdeklaration för taxeringsåret 2019. I avsaknad av inkomstdeklaration beslutade Skatteverket att beskatta mannen skönsmässigt utifrån kontrolluppgifterna mottagen.
Av protokollet från en extra bolagsstämma i mannens bolag framgick att det beslutades om en utdelning på 16 miljoner kronor för den 44-årige mannen.
Mannens bolag lämnade aldrig några kontrolluppgifter till Skatteverket och utdelningen kunde inte tas upp till beskattning. Fem sjättedelar av utdelningen är skattepliktig i inkomstslaget kapital. Eftersom ingen deklaration lämnades innebar det att skatt motsvarande 4 miljoner kronor hölls inne, enligt Skatteverket. Mannen har i förhör uppgett att han träffat Grant Thornton som upprättat en ekonomisk plan och registrerat holdingbolaget. Han minns att det fanns flera fördelar med att ha ett sådant bolag och att det nämndes något om regler för aktiebolag och behörighetsregler.
Brottet har inte begåtts med någon utformning eller system i syfte att undanhålla skatt. Med hänsyn till att det har rört sig om ett mycket betydande belopp, som vida överstiger beloppsgränsen för när ett brott ska bedömas som grovt, har den 19 juni 2001 inte begåtts med någon konstruktion eller system för undandragande av skatt. gärning ska vara sekretessbelagd på det sätt som åklagaren har gjort gällande”, skrev tingsrätten.
Tingsrätten dömde mannen till villkorlig dom och samhällstjänst i 240 timmar. Han ådömdes även ett skattetillägg med 40 procent av den skatt som löper med 13 333 333 kronor i inkomstslaget kapital (inkomstskatt) för 2019.
Hovrätten anförde att det som togs upp i hovrätten inte föranledde några andra bedömningar än de som tingsrätten gjort i fråga om skuld, klassificering och skattetillägg. Tingsrättens dom ska därför inte ändras i dessa delar.
När det gäller straffmätning och påföljdsval skriver dock hovrätten att det som framkommit om mannens psykiska tillstånd vid brottstillfället och i efterhand inte utgör skäl att sänka straffvärdet eller straffvärdet.
Det har inte framkommit några särskilt specifika skäl för att frångå den presumtionen. Hovrätten håller därför med tingsrättens minoritet om att det inte finns utrymme att bestämma påföljden för annan än fängelse. Tingsrättens dom måste ändras på så sätt att straffet bestäms till fängelse i ett år”.
Svea Hovrätt
B 15186-23
31
Tidigare Artikel