När ett äktenskap tar slut är det inte bara bostad, ekonomi och eventuella barn som måste hanteras. För många par är husdjur, som hästar, en viktig del av familjen och kan skapa stora känslomässiga och praktiska utmaningar vid en skilsmässa. Men hur ser egentligen lagen på djur vid en bodelning? Treschow & Partner, specialister på hästjuridik, reder ut begreppen.
Djur som lös egendom
I juridisk mening betraktas djur som lös egendom, vilket innebär att de behandlas på samma sätt som exempelvis möbler eller bilar. Detta innebär att djur kan säljas och bytas enligt ägarens vilja, utan att djurets egenvärde beaktas.
Bodelning och äganderätt
Vid en skilsmässa regleras fördelningen av egendom av äktenskapsbalken. Djur omfattas inte av några särskilda regler i denna lag, vilket innebär att de behandlas som vilken annan lös egendom som helst vid en bodelning. Giftorättsgods, som utgörs av allt som inte är enskild egendom, ska delas lika mellan makarna. Egendom kan vara enskild genom äktenskapsförord, gåva med villkor eller testamente.
Om djuret inte är enskild egendom, räknas det som giftorättsgods och ska ingå i bodelningen. Den make som står som ägare på köpeavtalet för djuret har en stark ställning och kan begära att få djuret på sin lott i bodelningen. Värdet av djuret räknas då av från ägarens lott.
Om ena maken ägde djuret innan äktenskapet
Om en av makarna ägde djuret innan äktenskapet, ses det i regel som giftorättsgods som ska delas lika vid en skilsmässa. Det är dock det ekonomiska värdet av djuret som ska delas, inte djuret i sig. Den som står som ägare i köpeavtalet har rätt att tillräkna sig djuret som egendom vid en bodelning.
Delad vårdnad och samägande
Om båda makarna har köpt djuret tillsammans, är de samägare och måste komma överens om vem som ska få djuret. Om de inte kan enas, kan en bodelningsförrättare utses för att avgöra vem som har bäst rätt till djuret. Det är klokt att skriva ett äktenskapsförord där det framgår att båda makarna äger djuret, även om bara den ena undertecknade köpeavtalet.
Makar kan också avtala om äganderätten och umgänge i efterhand, likt ett umgängesavtal för barn. Detta kan inkludera växelvist boende, hämtning och lämning samt fördelning av kostnader för djuret. Eftersom djur inte ses som individer i rättslig mening, kan man inte argumentera för djurets bästa på samma sätt som vid vårdnadstvister om barn.
“Det är viktigt att båda makarna står som ägare till sina husdjur och att man avtalar i förhand om hur man ska göra vid en eventuell skilsmässa,” säger Treschow & Partner. “Genom att vara förberedd och ha tydliga avtal kan man minska risken för tvister och säkerställa att både människor och djur får en så smidig övergång som möjligt vid en skilsmässa.”
Sammanfattning
Att hantera djur vid en skilsmässa kan vara känslomässigt och juridiskt komplicerat. Djur betraktas som lös egendom och omfattas inte av särskilda regler i äktenskapsbalken. Äganderätten spelar en central roll, och den som står som ägare i köpeavtalet har rätt att tillräkna sig djuret vid en bodelning. För att undvika konflikter är det viktigt att båda makarna står som ägare till sina husdjur och att man avtalar i förhand om hur man ska göra vid en eventuell skilsmässa.
Treschow & Partner är specialister på hästjuridik, www.hästjurist.se och kan hjälpa till att navigera i dessa frågor. Genom att vara förberedd och ha tydliga avtal kan man minska risken för tvister och säkerställa att både människor och djur får en så smidig övergång som möjligt vid en skilsmässa.
