Grunden med texter är att den som skapar texten också äger den. Det finns inga registreringar eller formalia runt det. Det är relativt lika globalt. Innehållet, fakta, nyheten, kunskapen har inget upphovsrättsligt skydd.
Vidare krävs en originalitet och verkshöjd, var gränsen går från inte verkshöjd till verkshöjd är diffus och inte fastställd, samma sak med originalitet.
Vissa texter är godtagna att kopiera om de används i rätt sammanhang och normalt styrs det av den som skrivet eller hur var det publiceras. Det kan gälla pressreleaser, myndighetstexter/information, lagar och motsvarande.
Det saknas betydelse hur texten skrivs eller publiceras om det är i din dator, en tidning eller sociala medier.
Om ägaren av en text godkänner användande får man förstås använda den, normalt anger man också vem som skriver, men olika avtal är fria att träffas. Det finns inga formella regler hur godkännande ska gå till.
Även texter (och bilder) i reklam är i grunden upphovsrättsligt skyddad, men kan delvis användas om källan anges enligt citatsrätten och det är lämpligt i sammanhanget. (se mer nedan)
Upphovsrätten gäller under livstiden och 70 år därefter, så klassiska böcker är många gånger fria att använda helt eller delvis. Översätts en klassisk bok i nyöversättning med originalitet så räknas översättningsdagen och översättaren som den nya skaparen. Detta gäller i alla EU-länder.
Ombearbeta en text
Du får göra om en text för skapa nytt original, där är också diffusa gränser hur mycket som behöver göras om och om det nya originalet får verkshöjd.
Handlar originaltexten om en skönlitterär bok, så kommer det krävas mer ombearbetning för skapa nytt original än om det är beskrivning från en fysikbok som skrivs om.
AI ombearbetar en text
Det är ingen skillnad om AI gör om texten eller en människa, det är samma typ av värderingar. Du får använda en ombearbetad text, förutsatt den är tillräckligt ombearbetad utan tillstånd från ursprungsskaparen.
AI skapar en text
Du får absolut använda texter som AI skapar. De kan också på objektiva grunder ha både verkshöjd och originalitet.
Översättning av en text
I grunden behöver man godkännande från originalägaren för att översätta en text, sedan blir den översatta texten ett nytt original. Det saknar betydelse över metoden om det är med AI eller språkkunskaper.
Om det ombearbetning av en text och översättning så behövs inte tillstånd bara ändringarna är tillräckligt omfattande.
Citatsrätt
Du får citera andra källor (22§ Upphovsrättslagen) utan tillåtelse och ska då ange källan, om det är ett offentligt verk (t.ex. tidningar). Omfattningen och hur mycket du får citera är inte reglerat utan ska ses som det är tillåtet i balanserad omfattning och sammanhang.
Citatsrätten är som en del av din text och ska komplettera inte bygga på citatet.
AI:s upphovsrätt
Det är inte lagreglerat så det finns stora osäkerheter. Vissa anser AI saknar upphovsrättsligt skydd (för det inte är en fysisk person), andra menar att skyddet tillkommer den person som ger AI instruktion och eller modererar och justerar texten.
Så det upphovsrättsliga skyddet är osäkert, men ju mer omfattande bearbetning det är, ju sannolikare är det upphovsrätt för AI-texter, vid en rättslig prövning.
Vidare är det förstås svårt att avgöra om man ser en text man tycker man gillar om det är AI genererat eller en människa, så det är förstås lämpligast låta bli kopiera andras texter generellt utan tillåtelse.
Sociala medier
Det är till stor del oreglerat området, men mycket som publiceras når verkshöjd och originalitet. Sedan har det utvecklats en praxis att innehåll får delas, förutsatt den som publicerar har delningsfunktion aktiverad. Regler med citatsrätt ingriper delvis i området.
Det gör att man med rimlig säkerhet kan dela publicerat innehåll på sociala medier.
Det kan också innebär att det är tillåtet dela innehåll till andra medier, det är t.ex. vanligt kändisar på Instagram, eller något som skrivs på X, delas i tidningsartiklar. Det saknas dock vägledande praxis med domar på området och är det i större omfattning än någon enstaka, så bör man fråga om lov för att rimlig rättstrygghet.
Vidare så har det stor betydelse vid delning om det man delar är för att vidarebefordra innehållet eller publicera för att komplettera (citering) alternativt kritisera.
Publicering länkar eller infällda artiklar
Det finns rättslig osäkerhet med den vanligaste hanteringen som betraktas som godkänd är att länkar går bra publicera till andra texter och motsvarande. Det finns också teknik för ha infällda sidor på sidor för publicering, vilket i huvudsak är ett sätt publicera en länk och bör normalt accepteras.
Kränkningar, personliga uppgifter och liknande
Det är känsligt område och kan medföra ansvar på olika sätt. Det finns t.ex. ett åtal i Domstol mot grundaren av Flashback, där det förstås finns 1000-tals kränkningar. Utgången är oviss.
Det finns också i lagstiftningen olika lagar runt förtal och ärekränkningar i 5 kap Brottsbalken.
Det finns då och då stämningar mot utgivare, men normalt små konsekvenser trots förhållandevis stora kränkningar och överträdelser.
Publicitetsregler
Det är ingen lag utan mediers överenskommelser mellan varandra som riktlinjer.
Här kan man läsa mer om dem och de 17 etiska regler de ska förhålla sig till
https://medieombudsmannen.se/det-har-ar-medieombudsmannen/publicitetsreglerna-grunden-i-det-medieetiska-systemet/
Lagstiftning
Självklart har vi upphovsrättslagen och motsvarande lag i andra länder, men också yttrafrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. Utöver det finns avtalslagen och avtalsrätt som många gånger blir inflätat i lagstiftningen.
Relativt lika regler i de flesta västerländska länder.
Det finns i EU 13 olika direktiv runt upphovsrätt.
https://digital-strategy.ec.europa.eu/sv/policies/copyright-legislation
Utöver det finns lagar runt brott, hat och förtal.
