Vingeadvokaten Helena Rosén Andersson med bakgrund som justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen har utsetts till särskild utredare när regeringen vill göra en översyn av nationella anpassningar med anledning av EU:s nya förordning om AI.
AI-förordningen som träder i kraft den 1 augusti 2024 kommer att upprätta en gemensam förordning för utveckling och användning av AI-system inom EU. Förordningen främjar pålitlig och människocentrerad AI, åtföljd av att säkerställa höga skyddsnivåer för hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter.
Genom att harmonisera AI-regler inom EU minskar riskerna för marknadsfragmentering inom unionen och rättssäkerheten för dem som tillhandahåller eller tillhandahåller AI-system ökar. Förutsätter kompletterande nationella föreskrifter AI-förordningen ska gälla som svensk lag men med komplettering av nationella föreskrifter. En utredning ska nu tillsättas av regeringen för att bedöma behovet av nationella anpassningar till följd av EU:s nya reglering.
Detta ska göras av utredningen som också ska föreslå nödvändiga lagändringar och åtgärder för insyn och kontroll.
“Genom att anpassa nationell lagstiftning till AI-reglerna är regeringens avsikter tydligt formulerade för att främja innovation och tillväxt genom användning av AI, särskilt bland mindre aktörer inom den privata och offentliga sektorn”, enligt ett pressmeddelande.
Helena har senast tjänstgjort som särskild utredare i 2022 års penningtvättsutredning som den 30 augusti 2024 lämnade betänkandet SOU 2024:58.
Hon var tidigare särskild utredare i 2019 års marknadskontrollutredning (SOU 2020:49).
Slutrapport för detta uppdrag ska vara senast den 30 september 2025.
71
Tidigare Artikel