Han hade rapporterat att försäljningen av aktier i sedan länge konkurserade bolag resulterade i en kapitalförlust på 800 000 kronor. Tingsrätten dömde honom för skattebrott, men hovrätten anser att det utesluter uppsåt att han – visserligen vårdslöst – hade gjort avdrag för konkursade företag. Han döms istället för vårdslös skatteredovisning och ska betala 70 000 kronor. (70 dagsböter á 1000 kr)
Han åtalades för skattebrott och anklagades för att felaktigt ha lämnat sin inkomstdeklaration genom att redovisa en kapitalförlust på 801 317 kronor vid aktieförsäljningar i två bolag där han i själva verket inte hade någon sådan rätt.
Mannen hade tecknat aktierna 2000 genom en nyemission och kapitalförlusten uppstod när han 2020 sålde aktierna till sin hustru för totalt 1 krona. Båda företagen hade flera år tidigare gått i konkurs. Ett av företagen försattes i konkurs den 15 oktober 2007 och det andra den 12 juni 2008. Uppskjuten inkomstskatterisk på 240 000
Eftersom aktierna anses vara avyttrade när aktiebolaget som emitterat dem försätts i konkurs, hade mannen inte rätt att redovisa en kapitalförlust 2020 utan under de år bolagen försattes i konkurs. Detta gjorde att uppgifterna om kapitalförlusten i inkomstdeklarationen 2020 var felaktiga.
På grund av de felaktiga uppgifterna hade mannen genom sin gärning äventyrat skatten på 240 395 kronor. Det var mot bakgrund av detta som han objektivt sett hade agerat som skattebrott och åtal om 240 395 kronor.
Mannen var en kvalificerad professionell handlare eftersom han investerade i cirka 250 olika onoterade aktiebolag. Han uppgav att syftet med försäljningen i detta syfte var en optimering av skatten – att betala mindre skatt genom att dra av kapitalförlusten mot att överskottet samma år hamnar i inkomstslaget kapital.
När det gäller 1 Kroners aktiekurs kommenterade han att eftersom det inte hade kommit några nyheter från bolagen på länge trodde han att de successivt höll på att fasa ut tillvaron. Han gjorde därför en hel del undersökningar för att vara säker på att bolagen inte fortfarande var i drift innan han hävdade en kapitalförlust i sin inkomstdeklaration.
Med hänsyn till mannens erfarenhet, tidsperioden och det avstånd som ingripit sedan han hörde av sig från företagen, samt att han själv ansåg att det var nödvändigt att göra en del efterforskningar, måste han i första hand ha insett risken för företag går i konkurs.
Mannen har i sina undersökningar använt de uppgifter som funnits på fakturorna från köpet av aktierna år 2000. Dessa har inte inkluderat något organisationsnummer för bolagen. Att det för ett av företagen fanns två olika företagsnamn omöjliggjorde hans undersökningar. Trots denna brist på information hade han inte vidtagit åtgärder för att skaffa korrekt information och bevis för sina undersökningar. Han hade snarare använt den information han hade från 2000 och sökt på tre olika ställen. Alla dessa var allabolag.se, Google och Post- och Inrikes Tidningar.
Tingsrätten ansåg i sin samlade bedömning att utredningarna inte kan sägas ha ändrat hans uppfattning rörande frågan om bolagen riskerade att ha gått i konkurs. Ett tillförlitligt svar hade även kunnat erhållas relaterat till denna möjlighet att veta om de företagen existerade eller inte genom att till exempel kontakta Bolagsverket. Den ansåg att det på det hela taget var bevisat att han begick gärningen med åtminstone med oaktsamhet. Han befanns skyldig till skattebrott.
Svea hovrätt delade tingsrättens uppfattning att mannen insåg att det var högst sannolikt att han visste de aktuella bolagen hade försatts i konkurs. Han insåg därför också risken i att uppgifter han lämnade i deklarationen var felaktiga och att detta skulle ge upphov till skattebrott. För att det ska föreligga så kallad likgiltighetsuppsåt måste det också vara uppfyllt att det vid gärningstillfället kan anses säkert för honom att en omständighet inte utgjort ett relevant skäl för honom att avstå från handling.
Mannen hade gjort några kontroller för att se om företagen var aktiva. Han kollade Post- och Inrikes Tidningar, Google och hemsidan allabolag.se. Företagens registreringsnummer användes inte i hans kontroll eftersom han inte hade tillgång till dem.
Det gör att hovrätten anser att hans handlande är grovt oaktsamt. Han ska alltså dömas i stället för vårdslös skatteredovisning, enligt en alternativ begäran från åklagaren. Han döms till sjuttio dagsböter á 1 000 kronor.
