Frågan var om ett körkort som förvärvats under felaktiga förutsättningar kan anses innehålla någon osann uppgift om körkortsbehörighet och om det vid bedömningen av ett åtal för olovlig körning finns förutsättningar att bortse från ett sådant körkort.
En man ansökte hos Transportstyrelsen om utbyte av ett ungerskt körkort för personbil. Det ungerska körkortet hade han förvärvat genom utbyte av ett uzbekiskt körkort.
Transportstyrelsen beviljade ansökan och bytte ut det ungerska körkort mot ett likvärdigt svenskt körkort. Både det ungerska och det svenska körkortet återkallades senare, eftersom det hade kommit fram att mannens uzbekiska körkort var förfalskat och att något körkort aldrig hade utfärdats för honom i Uzbekistan.
Mannen åtalades för brukande av osann urkund för att han i samband med sin ansökan hos Transportstyrelsen åberopade det ungerska körkortet trots att han inte var körkortsbehörig.
Mannen åtalades även för att, vid ett antal tillfällen innan det svenska körkortet återkallades, ha kört personbil utan att vara berättigad till det.
Högsta domstolen konstaterar att det för ansvar för olovlig körning krävs att ett körkortspliktigt fordon förs utan att föraren är berättigad till det.
Berättigad att köra personbil är enligt bestämmelserna i körkortslagen den som har ett gällande körkort för fordonet.
Eftersom det är själva körkortet som ger behörighet att köra personbil är det enligt Högsta domstolen inte förenligt med den straffrättsliga legalitetsprincipen att tillämpa regleringen om olovlig körning så, att en förare anses köra personbil utan att vara berättigad till det när denne vid tidpunkten för körningen har ett giltigt körkort.
Domstolen kommer därför till slutsatsen att den som innehar ett formellt giltigt körkort inte kan dömas för olovlig körning i en sådan situation.
Högsta domstolen uttalar vidare att det för ansvar för brukande av osann urkund krävs att någon åberopar eller annars använder en osann uppgift om vem han eller hon är eller om annat än egna angelägenheter.
Det ska vara fråga om att en objektivt osann uppgift har lämnats. Att vid ansökan om utbyte av körkort uppvisa ett giltigt körkort från ett annat EES-land kan enligt Högsta domstolen, oavsett om körkortet utfärdats utifrån vilseledande eller falska uppgifter, inte anses innebära att en osann uppgift om rätten att föra fordon har lämnats i den mening som avses i straffbestämmelsen eftersom körkortet i sig ger sådan behörighet.
Mannen frikändes därför även från ansvar för detta brott.
2024-04-03 Högsta domstolen
Mål: B 1103-23
