Debatt: Jämställda styrelser är en investering i framtiden
Trots att Sverige ofta hyllas som ett av världens mest jämställda länder, går utvecklingen mot fler kvinnor i bolagsstyrelser smärtsamt långsamt. Endast 25 procent av ledamöterna i Sveriges största bolagsstyrelser är kvinnor – en siffra som stått still det senaste året. Det är dags att inse att jämställdhet i styrelserummen inte bara är en rättvisefråga utan en strategisk nödvändighet för svensk konkurrenskraft.
Kraven är redan här
EU:s nya direktiv kräver att börsnoterade företag senast den 30 juni 2026 uppnår en könsbalans där minst 40 procent av de icke-verkställande styrelseposterna innehas av det underrepresenterade könet, eller minst 33 procent av samtliga styrelseposter (inklusive verkställande och icke-verkställande). Sverige har historiskt sett haft en hög andel kvinnor i bolagsstyrelser jämfört med andra EU-länder, vilket har lett till att bindande kvoter inte varit aktuella. Men den senaste tidens stagnation hotar att förändra detta.
Om vi inte agerar riskerar vi att behöva införa lagstadgade kvoter för att möta EU-kraven. Detta vore ett misslyckande för ett land som länge har betraktats som en förebild. Att vidta proaktiva åtgärder är nödvändigt för att behålla vår konkurrenskraft och trovärdighet.
Det borde inte behöva gå så långt
Studier visar att jämställda styrelser bidrar till bättre beslutsfattande och högre lönsamhet. En rapport från McKinsey & Company indikerar att företag med högre mångfald på ledande positioner har 25 procent större sannolikhet att överträffa sina konkurrenter ekonomiskt. Ändå verkar svenska företag missa möjligheten att dra nytta av den outnyttjade potentialen hos landets många kvalificerade kvinnor.
Problemen är kända
Varför går det så trögt? Svaret är komplext men består av flera välkända komponenter:
- Nätverksberoende: Många styrelseledamöter rekryteras genom personliga kontakter och informella nätverk, där kvinnor fortfarande är underrepresenterade.
- Brist på prioritering: I tuffare ekonomiska tider tenderar företag att välja ledamöter från egna nätverk istället för att använda professionella rekryteringsprocesser.
- Fördomar: En fjärdedel av svenska bolag anger att de har svårt att hitta kvinnor med rätt kompetens, trots initiativ som Handelskammarens 100-listan, som samlar kvinnor med den erfarenhet och kunskap som krävs för styrelsearbete.
Lösningar som kan skapa resultat
Det är dags för en förändring. Här är några konkreta åtgärder som kan accelerera utvecklingen:
- Transparens i rekryteringsprocessen: Företag bör öppet redovisa hur de väljer sina styrelseledamöter för att skapa press på att använda meritbaserade och inkluderande metoder.
- Mål för jämställdhet: Tydliga målsättningar och uppföljning kan sätta fart på utvecklingen. Bolag som når dessa mål bör uppmärksammas positivt i media och branschrapporter.
- Utbildning för styrelser och valberedningar: Genom att minska omedvetna fördomar kan vi skapa en mer inkluderande syn på kompetens.
- Fler kvinnliga mentorer: Kvinnliga ledare bör uppmuntras att agera som mentorer för kvinnor som vill ta nästa steg i karriären.
- Ekonomiska incitament: Det kan vara värt att utforska om företag med hög jämställdhetsnivå kan premieras, exempelvis genom skattelättnader eller subventionerade utbildningar.
En nationell strategi krävs
Jämställdhet i styrelserummen handlar om mer än rättvisa – det är en fråga om ekonomisk konkurrenskraft och långsiktig hållbarhet. Sverige har redan visat att vi kan leda utvecklingen globalt när det gäller jämställdhet, men vi kan inte vila på gamla meriter.
Företagen måste ta sitt ansvar. Politiker och branschorganisationer måste samtidigt visa vägen genom att sätta upp mål och skapa förutsättningar för verklig förändring.
Att välja bort jämställdhet är att välja bort framtiden.
Frida Treschow
Advokat och entreprenör
