Tusentals markägare i Sverige kan ha rätt till miljonbelopp i ersättning på grund av strandskyddsregler som i praktiken konfiskerar deras mark, menar rättsexperten Giedre Jirvell. Hon pekar på att Sverige har åsidosatt centrala bestämmelser i Europakonventionen, som ska ge markägare rätt till ersättning när staten kraftigt begränsar deras möjligheter att nyttja sin egendom.
Strandskyddet, avsett att säkra allmänhetens tillgång till stränder och skydda känslig natur, har för många fastighetsägare blivit en rättslig mardröm. Giedre Jirvell, en av Sveriges främsta experter inom mark- och miljörätt, anser att strandskyddet ofta innebär en sådan kraftig inskränkning av äganderätten att det strider mot Europakonventionen.
Rådighetsinskränkning utan ersättning
”Strandskyddet innebär en omfattande rådighetsinskränkning”, förklarar Jirvell. ”Det begränsar markägarens rätt att uppföra hus, anlägga bryggor eller till och med avverka träd på sin egen tomt. I praktiken omvandlas stora delar av strandnära fastigheter till mark utan användningsvärde, till förmån för allemansrätten och de biologiska värdena.”
Det som gör situationen än mer orättvis, enligt Jirvell, är att markägare sällan kompenseras för dessa inskränkningar. ”Staten tar i praktiken mark från människor utan att betala för det,” säger hon. ”Det är en form av expropriation som strider mot grundläggande rättviseprinciper.”
Sverige ignorerar Europakonventionens skydd av äganderätten
Jirvell framhåller att Sverige har ratificerat Europakonventionen och dess tilläggsprotokoll nr 1-8, som införlivades i svensk rätt genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Konventionen föreskriver tydligt att fastighetsägare har rätt till ersättning vid intrång eller när pågående markanvändning försvåras avsevärt.
”Det är anmärkningsvärt att Sverige ignorerat dessa bestämmelser när det gäller strandskyddet,” säger Jirvell. ”Det återstår att spekulera om lagstiftaren medvetet eller omedvetet uteslöt ersättningsfrågan när Sverige ratificerade Europakonventionens tilläggsprotokoll i samband med sitt inträde i EU.”
Dispens nekas – markägare drabbas hårt
Jirvell beskriver hur myndigheterna ofta är alltför restriktiva när det gäller att bevilja dispenser från strandskyddet. ”Även i fall där det inte finns starka skäl för att upprätthålla strandskyddet, till exempel för små, avskilda tomter, nekas dispens rutinmässigt,” säger hon. ”Detta leder till att markägare drabbas oproportionerligt utan att det finns ett rimligt förhållande mellan inskränkningen och nyttan för allmänheten.”
Behov av översyn av strandskyddslagstiftningen
Strandskyddsexperten Giedre Jirvell betonar vikten av en grundläggande översyn av strandskyddslagstiftningen. ”Det är dags att införa en lagbestämmelse som ger markägare rätt till ersättning när strandskyddet utvidgas eller dispens nekas,” säger hon. ”Staten bör dessutom vara beredd att betala skadestånd till de markägare som under årens lopp drabbats av orättvisa inskränkningar.” Det återstår att se om regeringen hinner behandla frågan inom ramen för den pågående översynen under denna mandatperiod.
En fråga om rättvisa
I slutändan handlar strandskyddsfrågan om att hitta en balans mellan det allmänna intresset att skydda våra stränder och den enskilda markägarens rätt att nyttja sin mark. Giedre Jirvells kritik visar att dagens lagstiftning riskerar att slå orättvist mot enskilda markägare. Hon menar att det är hög tid för politikerna att ta sitt ansvar och säkerställa att strandskyddet tillämpas i linje med både Europakonventionen och grundläggande rättviseprinciper.
Giedre Jirvell, jurist specialiserad på strandskyddsärenden och mark- och miljörätt
