EBM:s framtid är hotad. Regeringens utredare Stefan Strömberg vill avveckla myndigheten och låta polisen ta över kampen mot ekobrott. Facket är på krigsstigen och fruktar en massflykt av utredare och analytiker.
Det tyngsta argumentet anses vara att staten därmed kan förväntas få mer operativ aktivitet för den drygt en miljard kronor som EBM kostar skattebetalarna.
“Framför allt slipper man dubbla överbyggnader då HR och andra servicefunktioner tas över av polisen. Besparingen kan istället läggas på fler poliser och ekonomer.”
En annan anledning är att man på så sätt kan riva de juridiska barriärer som ofta låste EBM i en underrättelsebubbla, vilket bland annat Riksrevisionen har påpekat. Idag är till exempel banker förhindrade att slå larm om misstänkt penningtvätt direkt till EBM.
EKO-BROTTSMYNDIGHETEN
Inrättades 1998 som åklagarkammare med verksamhet i storstäderna. Åklagare och civil personal anställdes medan all polispersonal lånades ut av dåvarande Rikspolisstyrelsen. De sistnämnda är idag anställda av polisens nationella operativa avdelning, Noa.
Sedan 2013 har EBM ansvarat för utredningar av ekonomisk brottslighet över hela landet. Den operativa verksamheten består av tio ekobrottskamrar, en finansmarknadskammare, sex polisens operativa enheter och ett brottsförebyggande kontor.
Antalet anställda uppgick 2023 till 739 personer. Anslaget för 2025 uppgår till drygt 1,1 miljarder kronor.
