Sedan den tidigare domen för otillbörlig marknadspåverkan sa entreprenören att han hade minskat antalet aktiva köp och närmat sig en “kommersiellt betingad handel”.
Både tingsrätten och hovrätten anser dock att han uppsåtligen skickat falska eller vilseledande signaler till marknaden. Han döms därför igen, men slipper både fängelse och Näringsförbud.
Den 74-årige mannen, grundare och majoritetsägare i börsnoterade Polyplank AB åtalades vid Stockholms tingsrätt för otillbörlig marknadspåverkan. Åklagaren yrkade också att han skulle få näringsförbud och företaget företagsbot.
Bolaget, som tillverkade träkompositmaterial av återvunnen plast och organiska fibrer, börsnoterades 2006 och sedan dess har aktiekursen stadigt sjunkit.
Mannen hade vid ett tidigare tillfälle dömts för otillbörlig marknadspåverkan av bolaget och sa då att han minskat antalet aktiva köp och närmat sig vad åklagaren beskrev som en “kommersiellt betingad handel”. Enligt mannen ska även ett beslut inhämtas från EU-domstolen för att få svar på om hans agerande verkligen var straffbart som otillbörlig marknadspåverkan.
Han sa att han handlade i ett långsiktigt perspektiv för att öka sin investering – något han gjorde genom att köpa småposter några gånger om dagen. När man samtidigt handlar i en illikvid aktie är det omöjligt att undvika att kursen går upp lite, sa han.
Åklagaren menade däremot att mannens handel med bolaget på Nasdaq First North saknade ett kommersiellt syfte i förhållande till marknaden. Köpen hade skett i en takt över den senaste betalningen och gav falska och vilseledande signaler om pris, utbud och efterfrågan,
Undersökningen visade att mannen under en tvåveckorsperiod hösten 2021 genomfört 114 avslut, där effekten i 77 procent av fallen var att priset höjdes. Slutsatsen blev därför att agerandet ska ha skett med uppsåt och att anklagelsen om otillbörlig marknadspåverkan var styrkt. Mannen dömdes för marknadsmanipulation till villkorlig dom och 80 dagsböter på totalt 80 000 kronor.
Eftersom gärningen begåtts av mannen i egenskap av vd och styrelseledamot i ett annat bolag, ålades nu detta bolag företagsbot på 200 000 kronor.
Beträffande åklagarens yrkande om näringsförbud ansåg tingsrätten att mannen säkerligen grovt åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet och brottsligheten inte kunde anses ringa. Det handlade dock om en mycket aktiv entreprenör som arbetade inom ett stort antal fungerande företag, bland annat inom fastighetsbranschen. Straffvärdet var också relativt lågt och med hänsyn till detta samt omständigheterna kring gärningen och mannens person kunde överträdelsen inte anses så kvalificerad att ett livsmedelsförbud var påkallat från allmän synpunkt.
Mannen överklagade till Svea hovrätt och yrkade att hovrätten skulle frikänna honom.
Hovrätten gör dock inga andra bedömningar än de som tingsrätten gör, vare sig det gäller ansvar, rubricering, vite eller företagsbot. Tingsrättens dom fastställs.
Svea Hovrätt
B 12484-22
