Tingsrätten fann inte att polismännen från sin position tillförlitligt kunde bedöma på vilken sida av stopplinjen mannen stannade bilen och friade.
Hovrätten finner dock att de polisuppgifter som lämnats under ed tillsammans med fotografier styrker att föraren inte stannat vid stopplinjen och döms.
Föraren åtalades i Eksjö tingsrätt för brott mot trafikreglerna. Av brottsbeskrivningen framgår att han inte stannade på rätt sida stopplinjen.
Föraren uppgav att det den aktuella dagen, när han var på väg hem från jobbet, snöade ute och därför märkte han inte stopplinjen i korsningen. Men han stannade helt, blinkade och svängde åt vänster. Efter en stund dök ett blått ljus upp bakom honom och han stannade genast. Polisen sa till honom att de stoppade honom eftersom han stannade för sent vid ett trafikljus, men han höll inte med. Föraren blev dock förvånad över att se varifrån han stod att han passerat skylten. Han kände inte att han hade gått över gränsen, men erkände att han inte kunde vara säker eftersom han inte kunde se det på grund av snön.
Polisen reagerade på att bilen körde aggressivt så de gick för att kolla. De kom ikapp mannen i en korsning där det var obligatoriskt att stanna. De hade bra tillsyn. När bilen nådde stopplinjen tändes bromsljusen och bilen stannade efter att ha kört 1-1,5 meter. Det främre däckparet och mycket av bilen korsade stopplinjen.
Polisen var fast övertygad om att bromsmärkena kom från mannens bil, med tanke på dess placering vid busshållplatsen och hur nya och tydliga de var. Endast en förare hade passerat sedan trafikkontroll infördes 20 minuter tidigare. De befann sig i en kulle 10-20 meter från korsningen och hade god sikt över mannens bil och korsningen vid busshållplatsen.
Tingsrätten friade honom
Enligt tingsrätten kunde polisen inte göra en tillförlitlig bedömning på vilken sida av stopplinjen föraren stoppade sitt fordon, särskilt med tanke på den position han befann sig i under händelsen. Det kunde inte heller anses klart att de märken på vägen som åklagaren visade på bilderna i själva verket var bromsmärken och inte accelerationsmärken, eller att de orsakats av mannens bil. Därför friades föraren.
I den avvikande åsikten angavs dock att polisen lämnat en tydlig och detaljerad redogörelse för sina iakttagelser under tjänstgöringen och kommit fram till att föraren borde dömas.
Göta hovrätt slår fast att en stoppskyldig förare ska stanna innan linjen. Om det inte finns någon stopplinje ska föraren stanna omedelbart före signal eller innan han kör in på en korsning, led eller spårområde. I det här fallet fanns det en stopplinje och föraren var därför skyldig att stanna där.
Hovrätten konstaterar, liksom tingsrättens oliktänkande ordförande, att polismannen lämnat en tydlig och utförlig redogörelse för de anmärkningar hon gjorde under tjänstgöringen. Hon hade god uppsikt över händelserna och var helt säker på att föraren inte stoppat fordonet ordentligt innan linjen. Hennes uppgifter visar bland annat att mannens fordon stannade först efter att ha passerat stopplinjen.
Som framgår av tingsrättens avvikande mening finns det inte skäl att ifrågasätta hennes uppgifter som lämnats under ed. Dessutom bygger anklagelsen på skriftliga bevis, inklusive: foton.
Sammantaget är det bevisat att föraren i alla händelser varit vårdslös genom att underlåta att stanna vid trafikljusen vid behov. Han dömdes för trafikbrott och påföljden är 1 000 kronor i böter.
GÖTA HOVRÄTT
B 1653-24
