Hovrätten upphäver tingsrättens dom mot den s.k krypto-profil. I december 2022 dömdes han till ett år och två månaders fängelse och ett femårigt näringsförbud för grova skattebrott och grova bokföringsbrott.
Han har nu blivit frikänd eftersom uppsåt inte var bevisat.
Svea Hovrätt ändrar tingsrättens dom och friar en man från åtal för skattebrott, vars inkomst omfattade bl.a. från köp och försäljning av kryptovalutor, men tog inte med dem i sin skattedeklaration.
Tingsrätten konstaterade att mannen inte hade ett likgiltighetsuppsåt, vilket är den lägsta nivån av uppsåt. Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning att en mer kvalificerad form av uppsåt inte hade påvisats. Hovrätten tar även hänsyn till de kontakter som kryptovalutaprofilen haft med den finansinspektionen, varefter den i juni 2015 fattade ett beslut att ålägga honom ett föreläggande att redovisa sin verksamhet som annan finansiell verksamhet, eftersom hans försäljning av bitcoins ansågs vara professionell.
Liksom tingsrätten anser också Hovrätten att den mest besvärande omständigheten för kryptoprofilen vad gäller uppsåt är att han inte alls deklarerat relativt hög inkomst, det vill säga inte också som inkomst av kapital.
”Samtidigt var köp och försäljning och andra förfaranden relaterade till kryptovaluta ett relativt nytt fenomen på den tiden, särskilt när det gällde skattefrågor. Det visade sig att situationen var ett så kallat pilotärende för Skatteverket, som ville lära sig mer om kryptovalutor och som under de följande åren kontinuerligt övervägde och presenterade nya, anpassade riktlinjer och ställningstaganden om beskattning”
Hovrätten konstaterar därför att subjekt som handlar med köp och försäljning av kryptovalutor och gruvdrift, den s.k. bitcoin mining, och Skatteverket hade då svårt att komma i närheten av att vara tydlig med vad som gällde skattemässigt och hur det skulle fungera i detta avseende.
Enligt hovrätten är det därför av stor vikt att kryptoprofil flera gånger kontaktat olika myndigheter, däribland Skatteverket, och därmed gett sig till känna för dem för att få veta deras uppfattning om de förfaranden de förde, särskilt skattemässigt.
Hovrätten anser, till skillnad från tingsrätten, att det inte är bevisat att kryptoprofilen agerat även i likgiltighetsavsikt.
Han bör därför befrias från ansvar för grovt skattebrott. Tingsrättens dom bör därför ändras i enlighet med detta.
– Vid bedömningen av uppsåtsfrågan tog hovrätten hänsyn till att köp och försäljning och andra förfaranden med anknytning till kryptovaluta var relativt nya vid den tiden, särskilt ur ett skattemässigt perspektiv. Att mannen kontaktade olika myndigheter flera gånger för att inhämta deras syn på den process han förde var också av stor betydelse, säger rättens ordförande Maria Hölcke.
Hovrätten friar mannen även i två fall av grova bokföringsbrott, eftersom dessa brott är av normalgrad och därför preskriberas.
Svea Hovrätt
B 15642-22
