Så kallade neobanker löper en betydande risk att användas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Det menar flera svenska myndigheter som i en färsk rapport bland annat föreslår en begränsning av möjligheterna att erbjuda tjänster genom samarbeten som faller utanför den egna banklicensen.
Av misstänkta brott så har 7% varit i Neobanker och 83% i traditionella banker.
Den stora penningtvättsskandalen i Baltikum, med Danske Bank och Swedbank i centrum, förde in arbetet mot penningtvätt på storbankernas agenda. Pengar har investerats, processer har skärpts och kontrollerna har skärpts.
Samtidigt finns det inget som talar för ett minskat behov för kriminella att tvätta pengar från brott och dölja pengarnas ursprung.
I en ny rapport från Samordningsfunktionen, den nationella samordningsgruppen för åtgärder mot penningtvätt och terrorbrott som leds av Polismyndigheten men som samlar 16 svenska myndigheter och Advokatsamfundet, beskrivs hur kriminella nu dras till att växande flora av digitala banker, så kallade neobanker.
“Finanspolisens analyser visar att kriminella aktörer är frekventa användare av neobanker”, står det i rapporten.
“Det finns flera exempel på kriminella aktörer som efter att ha fått avslag eller sagt upp som kunder hos traditionella banker, därefter har öppnat konton i neobanker”, står det.
NEOBANKER
• Neobanks avser företag som erbjuder bankliknande tjänster helt digitalt.
• Neobanker kan ha en egen banklicens, men även andra typer av institut kan erbjuda banktjänster som utlåning eller inlåning genom samarbeten med en bank, så kallade white label-arrangemang.
• Vid utgången av 2023 fanns cirka 30 neobanker under tillsyn av Finansinspektionen, FI. Dessa stod för 7 procent av det totala antalet misstankeanmälningar till Finanspolisen 2023.
• Exempel på neobanker med verksamhet i Sverige är Northmill, Klarna och Marginalen.
– Neobanker som fenomen löper en betydande risk att användas för penningtvätt och finansiering av terrorism, säger hon.
Det som lockar kriminella är till stor del de egenskaper som utgör neobankernas konkurrensfördelar. Snabbheten och enkelheten, inte minst vad gäller processen att bli kund, är två exempel.
Det helt digitala upplägget – utan fysiska kontor finns ingen möjlighet att träffa kunden – ger bland annat större möjligheter att använda målvakter eller falska identiteter.
– Den här snabbheten och enkelheten är bra och läglig, men vi vill uppmärksamma och synliggöra de risker vi identifierar med det, säger hon.
Möjligheterna att dölja transaktioner och tillgångar är också större än i traditionella banker. Vissa neobanker använder till exempel så kallade virtuella bankkonton, vilket gör att kunderna i praktiken inte har enskilda konton. Istället har neobanken ett slags klientmedelskonto i en annan bank där flera kunders pengar slås samman, vilket försämrar transparensen och spårbarheten av enskilda transaktioner.
– Problemet är att det kommer att finnas väldigt många mellanhänder, och det gör det svårare för brottsutredande myndigheter att spåra och följa pengar och identifiera aktörer, säger Annie Frohm.
Virtuella konton är ett exempel på så kallade white label-system, där neobanker genom samarbeten med andra – ofta traditionella banker – erbjuder tjänster och produkter som de själva inte har tillstånd till. Här bör det ske en “översyn av den svenska lagstiftningen” för att reglera sådana arrangemang, anser Samordningsfunktionen.
44
