En affärsman har dömts till samhällstjänst efter att ha befunnits skyldig till bokföringsbrott. Under loppet av två på varandra följande räkenskapsår har företagaren försummat att konsekvent dokumentera betydande affärshändelser uppgående till cirka 250 miljoner kronor. Tingsrätten har slagit fast att företagaren inte kan ge en giltig motivering för att dessa affärshändelser registreras i förtid. Till följd av detta har företagaren dömts till villkorlig dom och tilldelats samhällstjänst.
Från 2018 till 2019 var affärsmannen styrelseledamot och ensam representant för ett företag fram till av företagets konkurs den 1 mars 2021.
Bolaget i fråga har under de angivna åren fungerat som moderbolag för en koncern bestående av 13 respektive 11 dotterbolag.
Vid granskning av bolagets kontoutdrag har det framkommit att en rad transaktioner har skett under hela räkenskapsåret 2018. Totalt 128 affärshändelser dokumenterades noggrant, uppgående till cirka 136 miljoner kronor. Det har avslöjats att dessa affärshändelser exklusivt spelades in mellan datumen 26 april 2019 och 9 december 2019.
Vid granskning av bolagets bokföring för räkenskapsåret 2019 har tingsrätten bland olika konstateranden slagit fast att det under 2019 förekommit koncerninterna banktransaktioner mellan moderbolaget och dess dotterbolag, samt andra transaktioner mellan de närstående bolagen inom gruppen.
De inspelade affärshändelserna omfattar en specifik tidsram, från och med den 2 februari 2020 och avslutas den 25 juni 2020.
Enligt åklagaren var det cirka 129 affärstransaktioner under 2019, totalt cirka 107 miljoner kronor.
Tingsrättens dom avslöjar bristande bokföringskontroll, eftersom det inte finns något som tyder på att affärsmannen gjort noggranna kontroller av bolagets bokföring eller tagit kontakt med redovisningsbyrån för att kontrollera dess riktighet.
Enligt tingsrättens avgörande kan den enskilde inte frita sig från företrädarens uppgifter enligt bokföringslagen, även om de har delegerat bokföringsuppgifterna till annan person.
Enligt tingsrätten är det bekräftat att affärsmannen bär det fulla ansvaret för att korrekt dokumentera bolagets affärstransaktioner i enlighet med bokföringslagen och dess motsvarande riktlinjer. Det har dock skett en betydande försening i registreringen av bolagets affärsverksamhet under åren 2018 och 2019. Rätten finner ingen giltig motivering som strider mot åklagarens påstående angående detta dröjsmål.
Enligt tingsrätten hade affärsmannen kunskap om sitt ansvar för att se till att bolagets bokföring sköts på ett korrekt sätt. Rätten menar dock att hans bristande noggranna granskning och uppföljning av den löpande bokföringen, som föll under hans jurisdiktion, visar på en likgiltig inställning till de identifierade bristerna.
Följaktligen måste han ta konsekvenserna av sina avsiktliga redovisningsöverträdelser under räkenskapsåren 2018 och 2019.
Det har inte förekommit någon inblandning av skatteflykt eller något förseelse gentemot allmänheten eller andra gäldenärer i förseningen. Affärsförhandlingarna har nu dokumenterats korrekt och årsredovisningar har upprättats, om än med viss fördröjning. Sammanfattningsvis dömer tingsrätten för vårdslösheten men bedömer det inte som grovt brott. Därför bör gärningarna rubriceras som brott av standardstorlek.
För närvarande bosatt i Schweiz med sin familj har affärsmannen, som har en viss anknytning till Sverige, tidigare ostraffad. Tingsrätten dömer till ett villkorligt straff i kombination med 125 timmars samhällstjänst som ett alternativ till fyra månaders fängelse avvisats.
Maja Stenlund
Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Umeå har begärt fyra personer häktade misstänkta för grova penningtvättsbrott och grova bokföringsbrott. De misstänkta greps vid ett större tillslag tidigare i veckan. Den misstänkta brottsligheten har kopplingar till logistikbranschen.
Tillslaget leddes av civila utredare och poliser från Ekobrottsmyndigheten (EBM) i Umeå och Sundsvall och var samordnat på fem olika orter i Norrbotten, Västerbotten samt i Stockholm. Vid tillslaget biträdde även av personal från EBM i Uppsala och Stockholm.
– Insatsen är resultatet av en längre tids utredningsarbete i ett ärende med koppling till logistikbranschen i Norrbotten, säger Nina Stenberg, förundersökningsledare och kammaråklagare vid EBM i Umeå.
I samband med tillslaget genomfördes flera husrannsakningar i bland annat bostäder och företagslokaler för att säkra bevisning. Det har även hållits flertalet förhör med de misstänkta samt med vittnen.
– Fem personer anhölls varav en senare försattes på fri fot. Misstankarna kvarstår mot den personen. Övriga fyra har begärts häktade, säger Nina Stenberg.
Insatsen har skett i samverkan med Polismyndighetens regionala insatsstyrka och polisflyget. Det har även skett en samverkan med Kronofogden.
– Vi har gjort en stor mängd beslag som vi nu noga går igenom och analyserar för att säkra ytterligare bevisning. Det kan handla om bokföring, datorer, telefoner och annat material, säger Nina Stenberg.
Tingsrätten har på åklagarens begäran fattat interimistiska beslut om kvarstad om sammanlagt 63 miljoner kronor.
– Kvarstadsbesluten avser säkrande av egendom för att täcka dels framtida yrkanden om företagsbot mot sex bolag som ingår i utredningen, dels framtida yrkanden om förverkat värde av medel som varit föremål för eller utbyte av penningtvätt, säger Nina Stenberg.
De misstänkta penningtvättsbrotten har enligt utredningen pågått sedan 2019. Förundersökningen inleddes efter anmälan från EBM:s underrättelseverksamhet i Umeå.
Häktningsförhandlingar är planerade den 12 april vid Luleå tingsrätt. Åklagaren kommer inte att vara tillgänglig för ytterligare kommentarer den 12 april.
Luleå tingsrätt, målnummer: B 1152-24.
Inte mindre än 96 åtal avseende mutbrott väcktes i Sveriges domstolar under 2023, vilket är nästan en tredubbling jämfört med 2020 då antalet åtal uppgick till 38.
Av de 96 åtalen under 2023 ledde 77 procent till en fällande dom, främst med dagsböter som påföljd.
Detta och mycket mer om mutbrott i Sverige visar rättsfallssamlingen från Institutet Mot Mutor, IMM, för 2023.
”Att antalet åtal stigit så kraftigt i Sverige på senare år visar att medvetenheten kring frågor som rör mutor och korruption faktiskt ökar i samhället”, säger Parul Sharma, tillförordnad generalsekreterare på IMM.
“Mörkertalet är dock fortfarande mycket stort i frågor som rör givande och tagande av muta. Jag skulle vilja se en rejäl folkbildning i ämnet i Sverige för att öka förmågan ytterligare hos allmänheten att reagera på oegentligheter. Detta är viktigt inom alla samhällssektorer.”
Rapporten för 2023 visar också att transport- och fordonsrelaterade verksamheter återigen seglat upp i topp i mutbrottsligan. Inte mindre än 32 procent, eller 11 av 34 mutbrottsdomar, handlar om mutor inom exempelvis trafikskolor och bilbesiktningar.
Det är allt från elever som vill köpa sig fria från examination till besiktningsinspektörer som låter fordon de aldrig sett passera utan anmärkningar.
Senast denna sektor ledde mutbrottsligan var 2020 och då tillsammans med vård- och omsorg. Värstingen från 2022, ordningsmakt, hamnar som nummer två på listan för 2023 med 8 mutbrottsdomar eller 24 procent av totalen.
Cash is king. Rapporten visar med all önskvärd tydlighet att det är kontanter som gäller i allt högre utsträckning i mutbrotten.
Hela 97 procent av mutorna i de fällande domarna under 2023 utgjordes av kontanter. Men medan summan av penningmutorna varierat kraftigt sedan IMM:s rättsfallssamling startade 2017, ökade antalet penningmutor kraftigt under 2023.
Detta trots att antalet mutbrottsdomar endast ökat marginellt och totalsumman sjunkit. Det innebär att det under 2023 i större utsträckning handlat om mutbrottshärvor med många mindre mutor.
”Mindre mutor kan också ha att göra med ett brett rådande missförstånd om att vi i svensk mutbrottslag har något som heter ”ringa värde”. Ett missförstånd som kan vara anledningen till härvor med mindre mutor. Idag finns inga fasta värdegränser inskrivna i den svenska mutbrottslagen.”
Männen dominerar allt mer som mutbrottslingar. Av de 74 åtal som lett till fällande domar under 2023 rör det sig nästan uteslutande, eller till 99 procent, om män. Underlaget bekräftar därmed globala studier som visar att kvinnorna istället till största del agerar visselblåsare.
Åldersspridningen i fjolårets domar är stor och sträcker sig från 19 till 79 år. De flesta dömda finns i åldersgruppen 20-29 och 30-39 medan den genomsnittliga mutbrottslingen är 43 år.
”Det är djupt oroväckande att så många unga finns bland de dömda. Jag vill se en annorlunda kurva här inom snar framtid och jag tror att ju mer satsningar och kunskapsfrämjande insatser vi har inom antikorruptionsfrågor, desto fler unga kan räddas ur mutbrottsträsket”, säger Parul Sharma.
Rättsfallssamlingen från IMM har producerats sedan 2017 och ger en överblick över svenska mutbrottsdomar. Samlingen sammanfattar föregående års rättsfall och redovisar relevant statistik för de senaste fem åren, bland annat om mutbrottet skett inom privat eller offentlig sektor, påföljd och mutbelopp.
Samlingen ger även en överblick över hur vanligt förekommande mutbrott är inom olika branscher. Detta kan underlätta för företag och andra aktörer vid bedömning av sina korruptionsrisker.
Det förhållandet att en persons alkoholmissbruk har lett till körkortsåterkallelse av medicinska skäl har inte ansetts utgöra ett sådant otillbörligt uppförande som kan föranleda avstängning från rätt till arbetslöshetsersättning.
Enligt den reglering som gäller för arbetslöshetsförsäkringen kan den som själv försätter sig i arbetslöshet
– till exempel genom otillbörligt uppförande
– bli avstängd från arbetslöshetsersättning i upp till 45 ersättningsdagar.
I målet hade den sökande skilts från sin anställning som yrkeschaufför enligt överenskommelse med arbetsgivaren efter att sökandens körkort blivit återkallat på grund av alkoholmissbruk.
Arbetslöshetskassan beslutade att stänga av sökanden från arbetslöshetsersättning eftersom kassan menade att sökanden genom körkortsåterkallelsen hade skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande.
Den fråga som Högsta förvaltningsdomstolen prövade var om det förhållandet att en persons alkoholmissbruk hade lett till körkortsåterkallelse av medicinska skäl kunde utgöra ett sådant otillbörligt uppförande som kan föranleda avstängning från rätt till arbetslöshetsersättning.
Högsta förvaltningsdomstolen uttalade att karaktären på de exempel som anges i förarbetena till regleringen på vad som kan anses utgöra otillbörligt uppförande talar för att uttrycket närmast tar sikte på sådana beteenden som i linje med vad som gäller enligt arbetsrättsliga normer kan utgöra skäl för att avsluta en anställning på grund av misskötsamhet från arbetstagarens sida.
En arbetstagares alkoholmissbruk kan ha karaktär av sjukdom och inom arbetsrätten gäller som huvudregel att en arbetstagare inte får sägas upp på grund av sjukdom.
Mot denna bakgrund fann Högsta förvaltningsdomstolen att det förhållandet att en persons alkoholmissbruk lett till körkortsåterkallelse av medicinska skäl inte kunde anses utgöra ett sådant otillbörligt uppförande som avses i lagen.
Arbetslöshetskassan hade därför inte haft skäl att stänga av den sökande från rätt till ersättning på grund av otillbörligt uppförande.
Högsta förvaltningsdomstolen upphävde kammarrättens avgörande och fastställde förvaltningsrättens avgörande.
Mål: 530-22