EU:s åklagare genomförde en massiv razzia mot syndikat som involverade maffian. Många är misstänkta för gigantiska momsbedrägerier.
Enligt den europeiska åklagarmyndigheten Eppo påstås det att individer kopplade till flera maffiaklaner investerat i brottssyndikatet och därigenom skapat ett mycket lönsamt bedrägeriprogram. 195 personer och 400 företag är inblandade i utredningen som heter Moby Dick.
Den europeiska åklagarmyndigheten misstänker att personer kopplade till flera maffiaklaner investerat i ett brottssyndikat, vilket i sin tur skapade ett mycket lönsamt skatteundandragande. Det påstås att konsortiet mellan 2020 och 2023 utnyttjade EU:s momsregler och sedan utfärdade fakturor för försäljning av elektroniska varor till ett belopp av 1,3 miljarder euro. Några av konsortieföretagen handlade med varor, medan andra fick tillbaka moms från de nationella skattemyndigheterna.
“Graden av komplexitet och effektivitet hos detta brottssyndikat är oöverträffad”, skriver Eppo i ett pressmeddelande.
På torsdagen genomfördes 160 husrannsakningar i mer än tio länder, däribland Italien, Nederländerna, Slovakien och Spanien.
Dessutom fattades beslut om att frysa ett belopp på över 520 miljoner euro. Bara i Italien frös myndigheterna 129 bankkonton och konfiskerade 192 fastigheter, samt 44 lyxbilar och båtar.
– “Moby Dick” är en nyckelundersökning för EPPO. Det har gått ett tag sedan vi började slå larm om den allvarliga inblandningen av farliga organiserade brottsgrupper i ekonomiska bedrägerier mot EU:s budget.
Utöver de kolossala skador de orsakar har vi varnat för det hot mot vår inre säkerhet som deras verksamhet i detta område utgör.
Vi riktar nu vår uppmärksamhet mot det första stora fallet i sitt slag, säger den europeiska åklagaren Laura Kövesi i ett pressmeddelande.
Mamman ville bo i Spanien i ett år och hennes son, som hon delade vårdnaden med, gick växelvis i skolan i Spanien och växelvis i Sverige. Fadern höll dock inte med om att det skulle vara bäst för hans son att göra det.
Nu döms mamman för egenmäktighet mot sina barn efter att ha hållit sin son i Spanien i fem månader mot sin pappas vilja.
Mamman åtalades för att ha hållit sin då sjuåriga son i Spanien i nästan fem månader, trots att man kommit överens med pappan om att sonen skulle återvända till Sverige efter semestern.
Mamman bosatte sig i Spanien sommaren 2020 och höll sin son där till den 22 januari 2021.
Mamman och pappan diskuterade att mamman ville flytta till Spanien med sin sambo i ungefär ett år och att hon ville att hennes son skulle komma dit och gå i skolan där åtminstone en del av tiden. Enligt mamman kom de överens om att varva studier och flytta till Spanien, men enligt pappan bestämde de aldrig något, de bara diskuterade.
De fyllde dock i en ansökan om alternativ skolgång för sin son, som tydde på att han skulle gå sin vanliga skola varannan månad och en skandinavisk skola i Spanien varannan månad.
Sommaren 2020 började mamman förbereda sig för att flytta till Spanien. Min son kom på besök den 7 augusti och skulle komma hem den 16 augusti.
Den dagen fick pappan veta att hans son inte fick flyga hem eftersom han hade feber och covid-restriktioner var på plats.
Två dagar senare skrev mamman: ”Vad jag förstår kan (sonen) inte flyga på 14 dagar och kommer fortfarande att missa svensk skolstart imorgon. Vi reser enligt den plan som vi båda skrivit på och som skolorna och kommunen accepterade. Vi har inte tid att diskutera mer om detta just nu, men vi kommer att hålla oss till det skriftliga avtalet.”
Pappan svarade med att skicka en kopia av domen där det stod att de hade gemensam vårdnad om sin son.
“Det här är avtalet vi har, inget mer. Studerar och bor här varannan vecka. Hans skola börjar imorgon och han åker hem direkt.
Samtidigt mejlade mamman båda skolorna och skrev att de skulle fortsätta hans studier enligt det godkända avtalet att han skulle gå i skolan varannan månad i Spanien och varannan månad i Sverige.
Den 14 september gjorde pappan en polisanmälan. Den 4 november inledde han ett förfarande om exklusiv vårdnad om barnet och den 15 januari 2021 meddelade tingsrätten ett tillfälligt beslut som beviljade fadern ensam föräldrabefogenhet.
Samma dag frågade mamman pappan vad han ville, och han svarade att hans son skulle komma hem. De bestämde sig då för att deras son kunde säga hejdå till sina skolkamrater och återvända hem sju dagar senare.
Fadern vittnade i rätten att han först var positiv när mamman föreslog att sonen skulle bo delvis i Spanien, men sedan började han fundera på om det skulle vara bra för sonen och att han aldrig gick med på att detta faktiskt skulle hända.
Att det fanns en överenskommelse mellan parterna motsägs enligt tingsrätten helt av sms-historiken. Där visade det sig att pappan hade uttryckt tveksamhet redan i januari och februari, vilket bekräftade hans påstående att ansökan om växelvis undervisning hade lämnats in för att kontrollera om det överhuvudtaget var möjligt.
Oavsett hur mamman tolkat begäran ska det ha stått klart för henne under sommaren att pappan inte samtyckt, skrev tingsrätten.
Först när tingsrätten beslutade om ensam vårdnad om barnet tog mamman tillbaka sin son.
När tingsrätten fann att det inte fanns anledning att befara att mamman skulle begå ytterligare brott dömdes till villkorlig dom med 100 dagsböter à 100 kr, det vill säga 10 000 kr.
Hovrätten för Skåne och Bleking fastställer nu domen och ändrar dagsböterna till 50 kronor med hänsyn till moderns ekonomiska situation. Hennes skyldighet att betala tillbaka skulden till brottsofferfonden minskar också advokat, målsägandeförsvarare och försvarsadvokat vid tingsrätten.
HOVRÄTTEN ÖVER
SKÅNE OCH BLEKINGE
B 2556-23
En nu 60-årig man dömdes till flera års fängelse för en rad våldtäkter begångna på jobbet, på RFSL-kontoret. Nu är han dömd för nya övergrepp – och hovrätten sänkte straffet med hälften jämfört med tingsrätten.
I flera år har RFSL:s migrationskonsult, nu 60, våldtagit och sexuellt trakasserat papperslösa unga män och pojkar som vände sig till organisationen för att få hjälp att stanna i Sverige. År 2020 dömdes en man till tre år och fyra månaders fängelse för tre våldtäkter och två fall av sexuella trakasserier. Nu är han åter dömd för gärningar som även ägde rum 2018 på RFSL:s högkvarter i Stockholm. Han avtjänar ett straff för att ha våldtagit en ung man, samt för sexuella trakasserier av en annan målsägande.
Tingsrätten slog fast att brotten kan dömas till fängelse i mer än två år. Men eftersom han redan dömts för andra brott som inträffat före de aktuella fällande domarna, beslutade tingsrätten slutligen att det sammanlagda straffet skulle bli fängelse i tre år och tio månader om brottet i fråga begicks vid samma tid. Alltså ett halvår mer än det tidigare utdömda straffet – därför uppgick det nya straffet till exakt sex månaders fängelse.
Domen överklagades dock till hovrätten som inte gör en annan skuldbedömning än tingsrätten. Fängelsestraffets längd reduceras dock med hälften.
Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten att det sammanlagda straffbeloppet skulle ha satts till drygt fyra års fängelse om personen ställts till svars för det aktuella brottet samtidigt som de tidigare dömda personerna – alltså längre än tingsrätten uppskattat.
Men i förra meningen fick mannen ett sänkt straff för att han blev uppsagd från sitt jobb och hovrätten dömde honom till tre år och fyra månaders fängelse.
Ytterligare rabatt
Hovrätten, nu även med hänsyn till att det på grund av brottets karaktär har gått mycket tid sedan brotten begicks, sätter därför straffet till ett nytt fängelsestraff på tre månader.
SVEA HOVRÄTT
B 14504-23
Den nya lagen skapar kaos hos arbetsgivare, bemanningsföretag och anställda med den nya lagen som innebär att en inhyrd konsult ska övergå till en tillsvidareanställning hos företaget han är konsult hos.
I oktober, den sk 24-månadersregel – en nyckelfråga i den nya lagen (lagen om anställningsskydd). Detta har redan skapat kaos på arbets- och konsultmarknaderna.
Regeln är att vikarier ska erbjudas tillsvidareanställning efter 24 månaders arbete på uppdragsgivarens företag. Vilka anställda som ska klassas som anställda har dock blivit något av en dragkamp mellan konsultföretagen och deras uppdragsgivare.
Det finns en frustration i konsultbranschen när företag antingen säger upp uppdrag eller ser en möjlighet att dra slutsatser med kompetens utifrån lagen.
I dagsläget finns det flera mer eller mindre tekniska kriterier som drar in konsulter i gråzonen, t.ex. – Syftet med lagen var att stärka de inhyrda arbetstagarnas rättigheter på arbetsmarknaden. Det har aldrig varit fråga om att täcka våra anställda, det vill säga cirka 100 000 IT-konsulter och ingenjörer.
”Om man som konsultföretag vill att lagen inte ska gälla måste man ha tydliga kontrakt som tydliggör att konsulter anlitas för att tillhandahålla en tjänst, inte anlitas som ”arbetskraft”.
I slutet av oktober löstes ett EU-ärende som till viss del förklarar vad som rör konsulter med anknytning till s.k. 24 månaders skogsregeln.
Målet gällde en anställd i företaget som tillhandahållit marknadsföringstjänster som konsult på Microsoft. Microsoft tillhandahöll en dator som hon använde för sina uppgifter på mjukvarujätten. Arbetet utfördes huvudsakligen på distans, men hon dök upp på Microsofts huvudkontor en gång i veckan. Hennes arbetsgivare fick månatliga rapporter om hennes arbete, beviljade semester och fastställda arbetstider.
EU-domstolen fann att det inte gick att visa att konsultens arbetsgivare var ett bemanningsföretag. Kännetecknande är att bemanningsföretag i enlighet med domen överlåter kontroll och ledning till uppdragsgivarens företag.
Men för att detta företag ska klassas som ett bemaningsföretag kräver direktivet inte att företaget ska vara skyldigt att hyra ut en viss del av sina anställda till ett annat företag, menade domstolen.
______________________________________
24-MÅNADERSREGELN
En arbetstagare som är anställd i ett bemanningsföretag ska erbjudas tillsvidareanställning hos kundföretaget, när personen varit placerad på en och samma driftsenhet i 24 månader under en 36 månadersperiod.
I stället för en anställning kan kundföretaget välja att erbjuda den bemanningsanställda två månadslöner i kompensation.
När den bemanningsanställda har kommit upp i 24 månader har kundföretaget en månad på sig att komma med ett erbjudande: tillsvidareanställning eller två månadslöner.
Den som får erbjudandet har ”skälig tid” på sig att svara på erbjudandet.
En förutsättning för att omfattas av regeln är att den som hyrs in arbetar under kundföretagets kontroll och ledning.
________________________________________________
Shottaz “pengamaskin” döms till tre års fängelse och tvingas betala fyra miljoner kronor i skadestånd till 25 äldre målsägande efter att ha visat bedrägeri.
Domen gäller telefonbedrägerier av vishing-typ och omfattar 39 sådana bedrägerier och ett bedrägeriförsök under perioden juni–oktober 2019. Brottet har genererat närmare 6 miljoner kronor i brottsvinster.
Tingsrätten konstaterar att gärningsmannen använt samma tillvägagångssätt vid alla bedrägerier. Det handlar genomgående om telefonbedrägerier av typen “vishing”.
Vid kontakt med målsäganden presenterade sig gärningsmannen som Daniel Eklund eller David Eklöv eller dessa namn i olika kombinationer. Gärningsmannen uppgav då för målsäganden att han ringt från deras bank eller från Swish.
Hjärnan bakom bedrägerierna
Tingsrätten skriver i domen att även ålderskategorin på målsäganden var densamma. Det var äldre medborgare, främst kvinnor, som bodde över hela Sverige.
Tillvägagångssättet tyder enligt tingsrätten på att gärningsmannen, eller gärningsmännen, med största sannolikhet återfinns i en och samma krets av personer som känner eller är bekanta med varandra och som på ett generellt plan samarbetat med varandra. vid verkställandet av bedrägerierna.
Enligt tingsrätten tyder dock omständigheterna på att en person har varit huvudmannen eller “hjärnan” bakom bedrägerierna, medan de andra bara har varit “springpojkar”.
Nu har tingsrätten meddelat en dom mot huvudmannen. I en tidigare deldom har ett stort antal andra personer dömts för penningtvättsbrott.
I tingsrätten har vittnesförhör hållits med flera poliser som arbetat mot grov organiserad brottslighet under den aktuella perioden.
En av poliserna som arbetade inom underrättelsesektionen har berättat att hans uppfattning är att huvudledaren tillförde Shottaz-gruppen mycket inkomster. Av förhöret framgår att det handlade om inkomster som var så stora att gruppen överhuvudtaget kunde utöva sin kriminella verksamhet. Enligt polismannen flyttade medlemmarna i Shottaz med mycket pengar. Ingen i gruppen hade en beskattad inkomst som kunde förklara deras höga levnadsstandard.
Ledaren har bland annat kört Porsche och haft dyra märkeskläder, Rolex-klocka och gjort resor till bland annat Dubai. En annan polis som hörts i ärendet, som var chef för en grupp poliser som specifikt riktade sig mot kriminella nätverk, har uppgett att mannen i fråga hade en ledande position i Shottaz.
Mot bakgrund av vad som framkommit vid vittnesförhören med polisen och utredningen i övrigt finner tingsrätten att huvudmannen haft en levnadsstandard under perioden juni–oktober 2019 som omöjligen kan förklaras av att han, då han själv har hävdat att han försörjde sig med pengar som han hade sparat och genom gåvor från familjen. Hans levnadsstandard kunde däremot förklaras av att han fått inkomster från de bedrägerier som han nu åtalas för.
Den tekniska bevisningen visar att bedrägerierna mestadels har utförts från en bil på olika platser i Stockholmsområdet. Rektorn har även erkänt att han kört bilen som användes vid bedrägerierna.
Alla målsägande som tillfrågats har beskrivit att huvudmannen talade perfekt svenska utan dialekt eller brytning. Efter att ha hållit ett stort antal förhör med mannen uppger tingsrätten att han talar rikssvenska. Han är därför en möjlig gärningsman till alla de bedrägerier han nu åtalas för.
Åklagaren har dock pekat ut ytterligare en man som rektor bakom bedrägerierna, men åklagaren har uteslutit honom som rektor eftersom han talar “rinkebysvenska”. Det är något som tingsrätten håller med om och menar att den andre mannen talar “en variant av svenska som har påverkats av språk som talas av personer med invandrarbakgrund”.
Privat telefon kopplad till samma basstation
Av domen framgår att i samtliga bedrägerier har den åtalade mannens privata telefon antingen kopplats till samma basstation som telefonen som använts vid bedrägerierna. Han saknar alibi för att ha varit någon annanstans.
Tingsrätten anser att mannens berättelse framstår som en efterhandskonstruktion anpassad till den bevisning som åklagaren lagt fram. Tingsrätten pekar också på brev mannen skrev till sina vänner när han i oktober 2019 frihetsberövades, där han skrev att han tog det lugnt och att “pengamaskinen” behövde semester.
”Tingsrätten anser att brevet ska läsas mot bakgrund av att telefonbedrägerierna genererade närmare 6 miljoner kronor i brottsvinster under perioden juni–oktober 2019 och att inflödet av pengar till Shottaz Yngre helt upphörde efter att han var anhållen Omständigheterna talar därför mycket starkt för att han verkligen var den penningmaskin han låtsades vara i brevet”.
Sammantaget finner tingsrätten att det är ställt utom rimligt tvivel att det är den åtalade mannen som har varit hjärnan bakom bedrägerierna och att han gjort sig skyldig till vad åklagaren har gjort gällande i sin gärningsbeskrivning.
“Det är klart att han hade uppsåt”, står det i domen.
Medbrottslingen är avliden
Enligt tingsrätten står det klart att det är han som har varit huvudman och att han självständigt uppfyller rekvisiten för de olika brott som han nu åtalas för. Det finns därför inte skäl för tingsrätten att närmare pröva om han har begått brotten tillsammans och i samförstånd med annan.
“I sammanhanget kan nämnas att den påstådda medbrottslingen är avliden”, skriver tingsrätten.
Huvudmannen döms för de brott han åtalas för och ”bedrägerierna ska bedömas som grova eftersom det var fråga om organiserad och systematisk verksamhet i större skala som sammantaget omfattade betydande belopp, i de flesta fall innebar det synnerligen märkbart skada för målsäganden både psykiskt och ekonomiskt och att gärningarna har riktats mot äldre personer”.
Straffet har fastställts till fängelse i tre år. Därutöver har svaranden ålagts att betala ett skadestånd till målsäganden på nästan fyra miljoner kronor.
Stockholms Tingsrätt
B 14711-19
En man som vill att faderns faderskap ska upphöra nekas i båda fallen.
Hovrätten anser att det saknas stöd för att DNA-testerna och resultaten från släktforskartjänsten uppfyller de höga tillförlitlighetskrav som bör ställas i faderskapsmål.
Käranden föddes i juli 1955. Hans mor dog 2018 och mannen som registrerades som sin far dog 2019. Den 69-årige sonen krävde att tingsrätten skulle förklara att mannen som dog 2019 inte är hans pappa. 69-åringen yrkade även att tingsrätten skulle fastställa att en annan man född den 28 juli 1920 och död den 20 oktober 1995 i Finland är hans far.
Västmanlands tingsrätt konstaterade att 69-åringen uppgav att han två månader efter att hans mamma dog 2018 fick besked av sin folkbokförda pappa att han inte var hans pappa. Han sa aldrig något mer om det innan han gick bort i juni 2019. 69-åringen började då ringa släktingar i Finland och kom i kontakt med en kusin som uppgav att hennes mamma och hans moster hade berättat för henne att en annan namngiven man var hans Far.
Släktforskning
Samtidigt skapade han ett konto på “My Heritage”, som är en välrenommerad tjänst genom vilken man med hjälp av DNA-matchningar kan skapa en bild av sina olika släktingar. Han hade ett par möten, bland annat med kusiner och halvsyskon. Tingsrätten framhöll att i mål om upphävande och fastställande av faderskap, som är indispositiva mål, har tingsrätten en viss utredningsskyldighet. Att yrkandet har bifallits innebär inte automatiskt att tingsrätten ska bifalla yrkandet. Bevisningen som 69-åringen har åberopat i målet tyder säkerligen på att det är på det sätt som han hävdar.
Resultat från släktforskning kan dock inte jämföras med DNA-provsvar från Rättsläkaren, som är en statlig myndighet inom rättsväsendet, när det gäller resultatens tillförlitlighet. Enligt tingsrättens bedömning är den bevisning som mannen åberopat därför inte tillräcklig för att det ska anses utrett att den registrerade fadern inte är hans far och att annan man är hans far. Talan bör därför ogillas.
Svea hovrätt konstaterar att det inte har lagts fram någon bevisning med direkt syn på det så kallade samlagskravet. Till stöd för att det inte är den registrerade pappan, utan en annan man, som är hans pappa, förlitade sig 69-åringen främst på utredning från släktforskartjänsten MyHeritage.
Det finns ingen anledning att ifrågasätta att 69-åringen och de andra personer han pekar på har lämnat in DNA-prover till släktforskaren och att 69-åringen fått den information om matchningar från tjänsten som han lyft fram. Det finns dock inte, ens med hänsyn till de handlingar som mannen lämnat in till hovrätten, någon utredning som styrker att DNA-testerna och resultaten från släktforskartjänsten uppfyller de höga krav på tillförlitlighet som bör ställas i faderskapsmål (jfr rättsfallet “DNA -genealogi”, NJA 2023 s. 977).
Vid en samlad bedömning av utredningen kan den därför inte – med den styrka som krävs vid tillämpning av 2 kap. 1. 2 § eller 5 § föräldrabalken – anses utrett att det är den situation som 69-åringen gör gällande med hänsyn till faderskapet.
Svea Hovrätt
T 12836-23
Åklagaren som åtalades för att ha läckt hemlig information döms nu för två fall av brott mot tystnadsplikten. Åklagaren är kusin till en gängledare (Jordgubben), och åtalades för att ha läckt hemligstämplade uppgifter till en annan familjemedlem.
Enligt det första åtalet ska åklagaren ha fotograferat hans datorskärm som innehöll hemlig information om en häktad person, en person som misstänks för grovt vapenbrott. Bilden skickades sedan vidare till en anhörig via Whatsapp.
Den andra åtalet gällde en chatt där hon delade hemlig information i ett mordfall som hon själv var ansvarig för hos Åklagarmyndigheten. Hon ska bland annat ha informerat anhöriga om hur mordet gick till, vem som mördades och hur räddningsinsatsen såg ut.
Hon sa själv att informationen hon chattade om i den andra åtalet redan hade skrivits om på bland annat internetforum och sociala medier och att hon därmed inte avslöjat någon information som inte redan fanns där ute.
Tingsrätten kommer nu fram till att åklagaren har brutit mot tystnadsplikten och hon döms på båda åtalspunkterna. Tingsrätten skriver i domen att det inte råder någon tvekan om att den lämnade informationen ingick i pågående förundersökningar om grov brottslighet och har omfattats av sekretess. Som åklagare och förundersökningsledare har åklagaren varit skyldig att hålla uppgifterna hemliga och det ska ha stått klart för henne, menar rätten.
“De invändningar som ”Åklagaren” framfört att uppgifterna under åtalspunkt 1 inte innebar att den misstänkte kunde identifieras, att uppgifterna under åtal 2 redan hade publicerats på sociala plattformar på internet och att utlämnandet av uppgifterna skedde under umgänge med syskon på ett sådant sätt att det bör anses vara ursäktligt kan därför inte anses försvaga utredningen eller leda till att ”Åklagaren” kan gå från ansvaret.”
Hon döms därför för uppsåtligt brott mot tystnadsplikten vid två tillfällen.
Tingsrätten anser att det är en bekymmersam omständighet att uppgifterna har avslöjats av en åklagare i mål om grov brottslighet.
Men det har inte gjorts gällande eller visat att utlämnandet skett i ett ont syfte, att förundersökningarna skadats eller försvårats, att det varit fråga om systematiska eller genomtänkta avslöjande eller att uppgifterna lämnats ut så att det skulle föras vidare till andra i något klandervärt syfte, skriver tingsrätten.
Straffet sätts därför till 50 dagsböter à 300 kr, det vill säga 15 000 kr.
Statens ansvarsnämnd prövar om åklagaren ska behålla sin anställning vid Åklagarmyndigheten, efter att myndigheten begärt att åklagaren ska entledigas, men avvaktar med att fatta beslut tills de har vunnit laga kraft.
Systembolaget avbryter acceptansen av digitala ID-kort med BankID i butiker och ombud. Det meddelades i ett pressmeddelande på fredagen.
Beslutet gäller från och med den 15 november och är resultatet av att det under de senaste veckorna har rapporterats om väl genomförda förfalskningar av digitala ID-kort och att flera incidenter har inträffat i butiker. Detta har resulterat i att de visuella kontroller som tidigare gjorts av digitala ID-kort inte bedömts vara tillräckligt säkra.
– Vi kommer att återinföra det digitala id-kortet med BankID som identifieringsmöjlighet så snart vi har möjlighet att utföra kontroller på ett tillräckligt säkert sätt.
Digitala ID-kort som identifieringsmöjlighet infördes på Systembolaget hösten 2023, efter vad som beskrivs som en fördjupad utvärdering.
Självklart ska så tillförlitliga system som möjligt användas, men ungdomar handlar med andra ID-kort, lånar ut osv. Köper åt varandra. Även om de vet och förstår det är otillåtet, så anser unga det är obetydliga brott.
Det är generell låg säkerhet på identitet för att handla alkohol.
Advokaten åläggs och åläggs böter för underlåtenhet att lämna förklaringar till allmänheten inom föreskriven tid. Enligt beslutet försummade han allvarligt sina uppgifter.
Advokaten anmäldes till samfundet av två delägare i dödsboet, som märkte att han inte svarade på mejl och telefonsamtal och inte höll sina klienter informerade om vad som hände under uppdraget.
Samfundet instruerade honom att kommentera rapporten men hördes inte inom tidsfristen. Han blev påmind två gånger men svarade inte.
Nu har disciplinnämnden slagit fast att han, genom att inte svarat advokatsamfundet, allvarligt försummat sina uppgifter som advokat. Därför är han varnad.
Styrelsen anser också att det finns särskilda skäl att ålägga honom straffavgift om 5 000 kr.
Olika allmänna villkor som man måste signera när mobilen uppdateras, programvaror ska installeras/uppdateras, avtal träffas med stora företag för grundläggande tjänster, eller om du lånar pengar från banken.
I praktiken är villkoren så ensidiga skyddsklausuler så de skulle kunna bytas ut mot 3 villkor:
1. Du har inga rättigheter.
2. Bolagets har inga skyldigheter.
3. Bolaget kan ändra villkoren när de har lust.
Vi har gjort en undersökning vilket resulterat i:
85% läser aldrig villkoren
3% Läser villkoren alltid
12% Läser villkoren ibland.
Eftersom olika avtal nästan jämnt är skriven med liten text och kan omfatta t.ex. 30 sidor avtalstext (uppdatering Iphone), så är det förstås också en orimlig situation, att behöva godkänna villkoren för normalt användande.
Det finns viss skyddslagstiftning för privatpersoner t.ex. konsumentköplagen, konsumenttjänstelagen, distansköpslagen, konsumentkreditlagen och konsumentförsäkringslagen. I grunden behövs samma skydd även för företag, det finns köplagen, men den är dispositiv, så avtal gäller före lagen.
Det är dessutom så komplexa avtal och konsumenten har så extremt svag juridisk ställning att olika tvister om avtalet är orealistiskt för en konsument att driva.
Det behövs helt enkelt en skyddslagstiftning mot allmänna villkor, som gäller både företag, banker och privatpersoner. Det skulle också förenkla för stora företag, vilka som är rimliga och rättvisa spelregler på marknaden.
En ny lag behöver reglera tydligt
Som gäller alla avtal både företag och konsumenter (möjligtvis undantaga privatperson – privatperson).
– Grundläggande rättigheter att säga upp en tjänst och minivillkor. Hur det ska gå till.
– Grundläggande hur förlängning av avtal ska fungerar.
– Grundläggande, tid att häva ett ingånget avtal, som inte fungerar som man tänkt.
– Hur försenade betalningar ska hanteras, upphörande av tjänst eller begränsningar av en tjänst.
– Grundläggande support, kontakt, återkoppling och konsekvens, när det inte finns.
– Vad gäller om något inte fungerar.
– Vad som gäller med ändringar av funktion.
– När företaget får säga upp ett avtal.
– Även vissa garantivillkor och motsvarande även mellan företag som liknar mellanting mellan konsumentköplagen och köplagen.
– Det bör också finnas något enkelt billigt snabbspår att rättsligt pröva frågor inom den här lagen och allmänna villkor, som den svaga avtalsparten kan pröva utan att riskera allvarliga ekonomiska konsekvenser. Inte som ARN, utan ordentligt bindande dom/beslut.
– Det kan säkert finnas andra väsentliga frågor också vid en djupare utredning och studie. Görs lagen på ett smart sätt, kan den eventuellt ta över ett antal andra skyddslagar som kan upphöra.