Otto Stenhammar

En advokat varnas och tvingas betala böter på 25 000 kronor.
Anledningen är att han berättade för en utomstående att hans klient blivit frihetsberövad – trots att han var föremål för restriktioner.

Anmälan till disciplinnämnden kom från en åklagarkammare i Mellansverige. I anmälan riktades kritik mot en advokat som agerat försvarare för en person som suttit häktad med restriktioner och misstänkts för bland annat grova brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor.

Enligt anmälan hade advokaten kontaktat en person, som senare blev medmisstänkt, och berättat att klienten gripits och senare häktats och vilket brott som låg till grund för häktningsbeslutet.
Anmälaren hävdade att advokatens agerande försvårade utredningen mot den han kontaktade. Det gick inte att utesluta att han tog bort bevis när han fick veta att advokatens klient var häktad. Advokaten avsattes senare, på begäran av åklagaren, som försvarsadvokat i målet.

Advokaten har tillbakavisat åklagarens kritik i ett yttrande till disciplinnämnden. Han har bland annat uppgett att personen i fråga inte var medmisstänkt när han tog kontakt med honom. Då fanns det heller inget som tydde på att det skulle hända.

Disciplinnämnden gör dock bedömningen att en utredning kan försvåras om utomstående får kännedom om att någon är frihetsberövad.
I beslutet skriver nämnden att det fanns “en uppenbar risk” att förundersökningen kunde skadas av advokatens agerande. Han har därigenom allvarligt försummat sina uppgifter som advokat och tilldelas därför en varning. Han ska också betala böter på 25 000 kronor.

AI News
Att en advokat inte får tala om ett mål med restriktioner är förstås självklart, men hur långt går gränsen. Har advokaten inte ens rätt meddela att någon är gripen? Det är mer långtgående tolkning än tidigare. 
Det framstår också som ”kunskapskretsen” om ett gripande ett ä

Den 1 oktober tillträder Rikard Jermsten som ny generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten. Han gör det med ett tydligt uppdrag att utveckla myndighetens verksamhet och stärka samverkan i arbetet mot den ekonomiska brottsligheten.

– Jag känner ödmjukhet inför uppdraget. Ekobrottsmyndighetens verksamhet är komplex och de medskick som jag har fått från regeringen handlar om att verksamheten ska fortsätta utvecklas för att möta den ekonomiska brottslighetens utveckling, säger Rikard Jermsten.

Hans uppdrag från regeringen omfattar bland annat att öka förmågan inom utredningsverksamheten, att utveckla det förebyggande arbetet mot ekonomisk brottslighet och att ytterligare intensifiera och stärka samarbetet med andra relevanta myndigheter och aktörer.

– Hundratals miljarder kronor försvinner från välfärden till kriminella varje år, pengar som skulle gått till vård, skola och omsorg. Hotet mot våra välfärdssystem är allvarligt och många har nog inte tidigare fullt ut förstått konsekvenserna av den ekonomiska brottsligheten, säger Rikard Jermsten.

Ekobrottsmyndigheten är specialister på den kvalificerade ekonomiska brottsligheten. Myndigheten har under de senaste åren hanterat ärenden som omfattar till exempel grova brott mot våra pensionssystem och storskaliga attacker på vårt momssystem.

– Samtidigt vet vi i dag att ekonomisk brottslighet skapar förutsättningar för och göder annan grov kriminalitet, som i sin tur leder till den våldsvåg vi ser i samhället. Ekobrottsmyndigheten, med vår unika expertis, har därför en avgörande roll i att förebygga och bekämpa den grova organiserade brottsligheten, säger Rikard Jermsten.

Rikard Jermsten kommer närmast från Konkurrensverket där han varit generaldirektör sedan 2017. Han har tidigare arbetat i Justitiedepartementet och Finansdepartementet som bland annat expeditions- och rättschef samt varit lagman vid Kammarrätten i Stockholm. 

– Jag ser fram emot att ta mig an uppdraget som generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten och arbeta tillsammans med skickliga medarbetare för att utveckla verksamheten. Man ska komma ihåg att ekonomisk brottslighet har tio miljoner drabbade – den drabbar oss alla, säger Rikard Jermsten.