Nya krav på elektroniska personalliggare föreslås träda i kraft 2026 i alla verksamheter som omfattas av regelverket.
De samverkande myndigheterna har identifierat att riskbranscher för arbetslivskriminalitet är fordonsverkstäder, däckverkstäder, bilvård och plåt/lackverkstäder (SNI koderna 45201–45204). De myndigheter som omfattas av regeringsuppdragen är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Åklagarmyndigheten.
Elektroniska personalliggare är generellt sett svårare att manipulera än manuella personalliggare. De är även ett mer effektivt verktyg för näringsidkaren då de förs automatiskt. Tidsåtgången för att föra en elektronisk personalliggare blir därmed försumbar. Vidare finns det inte någon risk för att uppgifterna vid kontroller, exempelvis på grund av en otydlig handstil, är svåra att tyda. Att uppgifterna i personalliggaren finns i elektroniskt format kan även underlätta överföringen av information till Skatteverket samt mellan myndigheter.
Om de krav som ställs på elektroniska personalliggare förtydligas och krav på elektronisk överföring av uppgifter införs, bedömer utredningen att elektroniska personalliggare är ett mer effektivt verktyg än manuella personalliggare, både för näringsidkare och för Skatteverkets kontrollverksamhet. Utredningen föreslår därför att det ska ställas krav på elektroniska personalliggare för samtliga verksamheter som omfattas av bestämmelserna om personalliggare, vilket vi ställer oss bakom säger Bo Ericsson hos Fordonsjuristen.
Skatteverket ska för det nya ändamålet, utöver de befogenheter som finns i dag, få vidta vissa ytterligare åtgärder, bland annat ska myndigheten få ställa vissa frågor och granska historiska uppgifter i personalliggaren. Utredningen bedömer att förslaget kommer att ge Skatteverket ett bättre underlag för en bedömning av om det finns behov av att gå vidare med en kontroll som kräver att beslut fattas om (i första hand) en begränsad revision och därmed en mer resurseffektiv kontrollverksamhet. Detta ger Skatteverket bättre möjligheter att upptäcka skatteundandragande i samtliga berörda branscher.
Arbetslivskriminaliteten har i flera sammanhang bedömts vara ett omfattande och troligen växande samhällsproblem samt ett av de enskilt största brottsområdena inom organiserad ekonomisk brottslighet. Arbetslivskriminaliteten leder till negativa konsekvenser för arbetstagare, företag, samhället och statsfinanserna. Arbetstagare riskerar ofta osäkra arbetsvillkor, lägre löner, allvarliga kränkningar av sina rättigheter och minskat skydd enligt arbetsrätts- och socialskyddslagstiftningen.
– Företag som följer reglerna riskerar att konkurreras ut av oseriösa aktörer, det är därför som vi under flera år har anmält svart verksamhet till Skatteverket, säger Bo Ericsson. På senare tid har Fordonsjuristen även hållit föreläsning på Offentliga affärer och haft webbinarium för Konsumentvägledare, Kommuner och Upphandlare.
Vi får heller inte glömma att samhället och statsfinanserna riskerar allvarliga budgetkonsekvenser genom minskade intäkter via skatter och sociala avgifter. Arbetslivskriminalitet dränerar också välfärdssystemen på resurser och är en inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Sammantaget inverkar fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet negativt på sysselsättning och produktivitet samt snedvrider konkurrensen.
Utredningen föreslår att Skatteverket vid ett kontrollbesök, utöver kontroll av dokumentationsskyldigheten, även ska kunna utreda om det finns behov av kontroll av uppgiftsskyldighet. De åtgärder som föreslås få vidtas vid ett kontrollbesök för det nya ändamålet innefattar en möjlighet för Skatteverket att få ställa vissa frågor till den som beslutet om kontrollbesök gäller eller till en person som utför eller kan antas utföra arbetsuppgifter i verksamheten. Frågorna får avse uppgifter eller avsaknad av uppgifter avseende personer i personalliggaren, om anställnings- och uppdragsförhållanden samt om övriga arbetsförhållanden.
Vidare innefattas en möjlighet för Skatteverket att granska personalliggaren och att jämföra historiska uppgifter i personalliggaren med uppgifter som näringsidkaren lämnat i arbetsgivardeklarationen. Det är utmärkt eftersom det finns en spårbarhet som tidigare saknades, avslutar Bo Ericsson.