Egenföretagares föräldrapenning blir en HFD-fråga

Kvinnan var tjänstledig utan lön från sitt jobb för att starta verksamhet i makens företag som sedan december 2017 var registrerat för F-skatt. Högsta ska nu pröva om regler om företag under uppbyggskedet är tillämpliga och om hon därför har rätt till föräldrapenning.

Försäkringskassan beslutade i oktober 2022 att avslå en kvinnas ansökan om föräldrapenning med hänvisning till att hon inte uppfyllde det så kallade 240-dagarsvillkoret i socialförsäkringsbalken.


Av bestämmelsen framgår att föräldrapenning ges till en förälder om han eller hon under minst 240 dagar i följd före barnets födelse har haft rätt till sjukpenninggrundad inkomst, SGI, som överstiger 85 000 kr.

Kvinnans son föddes den 1 augusti 2022, vilket innebär att 240-dagarsperioden har löpt fram till det datumet från den 4 december 2021. Mellan oktober 2021 och april 2022 var hon tjänstledig utan lön och Försäkringskassan därför bedömde att villkoret på 240 dagar inte var uppfyllt. Att kvinnan under den tid hon var tjänstledig arbetat med att etablera en verksamhet i makens företag påverkade inte bedömningen.

I överklagandet till Förvaltningsrätten i Stockholm hänvisade kvinnan till reglerna om företag under uppförande i socialförsäkringsbalken och menade att dessa kunde tillämpas.

Förvaltningsrätten delade Försäkringskassans bedömning och avslog överklagandet. Enligt domstolen kunde reglerna om företag under byggskedet inte tillämpas eftersom makens företag redan i december 2017 var registrerat för F-skatt.
Även kammarrätten i Stockholm ansåg att kvinnan inte har uppfyllt 240-dagarsvillkoret och att bestämmelsen i socialförsäkringsbalken inte är tillämplig. Överklagandet avslogs därför.

Minoriteten hänvisade till förarbetena och anförde att uttalandena där inte utesluter att bestämmelsen i 2 kap. 25 § 7 a SFB kan tillämpas i nuläget. Avgörande för bedömningen bör vara om den verksamhet som den försäkrade bedriver är ny i förhållande till den verksamhet som redan bedrivs i bolaget.

I det aktuella fallet har kvinnans verksamhet i bolaget haft en helt annan karaktär än den verksamhet som bedrivits tidigare. Mot bakgrund av detta ansåg minoriteten att kvinnans SGI borde bestämmas genom tillämpning av 2 kap. 25. 7a § socialförsäkringsbalken.

Nu har Högsta förvaltningsdomstolen beslutat att pröva ärendet.
Frågan som intresserar domstolen är om en verksamhet kan anses vara i ett uppbyggnadsskede när verksamheten startas i ett aktiebolag som varit registrerat hos Skatteverket i längre tid än 36 månader. 

Högsta Domstolen
3034-24

Related posts

Försvunnen i 18 år – HFD dödförklarar inte

Vad händer med ditt husdjur vid separation?

Så kan ett äktenskapsförord påverka ditt arv