En stor meteorit på 14 kilo föll ner på en fastighetsägares mark. Nu tvistas det vem som har rätt till den, fastighetsägaren eller de som hittat den?
Det var i november 2020 som en 14 kilo tung meteorit föll på en fastighet i Uppland. Den hittades en knapp månad senare av två geologer som lämnade in den till Naturhistoriska riksmuseet.
Ägaren till fastigheten där meteoriten föll kom senare, genom sitt företag, att lämna in en stämningsansökan för bättre rättigheter till meteoriten. Uppsala tingsrätt slog dock fast att meteoriten inte blev en del av den egendom den föll på utan istället skulle betraktas som lös egendom utan ägare. Den hade därför tillhört geologerna som hittade den.
Fastighetsägaren överklagade beslutet till hovrätten – som nu gör en annan bedömning.
Hovrätten hänvisade till att det inte finns några särskilda regler beträffande meteoriter, vilket innebär att de blir en del av den egendom som de faller på då den består av ämnen “som redan finns på jordens yta och som på grund av sin natur och beskaffenhet inte lätt kan skiljas från vad som vanligen är att anse som fast egendom i egenskap av en del av jorden”.
– Vi har gjort bedömningen att det närmaste till hands är att betrakta meteoriter eller rymdstenar som en del av fast egendom precis som andra stenar, även om det intuitivt kan kännas som att en meteorit är något främmande för jorden, sa hovrättsrådet.
Enligt hovrätten ger sedvanerätten inte heller alla rätt att ta en meteorit från någon annans mark. Fastighetsägaren hade därför bättre rätt till meteoriten än geologerna.
En av rättens ledamöter höll dock inte med och vill fastställa tingsrättens dom.
Nu står det klart att Högsta domstolen ska pröva fallet och ta ställning till om geologerna eller fastighetsägaren har bättre rätt till meteoriten.