Lagstiftning, kollektivavtal har i grunden bara två anställningsformer, tillsvidare eller visstidsanställning. I verkligheten finns också timanställning, men eftersom det inte finns i lagstiftningen så är det en stor rättslig osäkerhet för både arbetsgivare och arbetstagare. I arbetsrättsliga tvister, kan bara konstateras det finns inte timanställning så är det en tvist är det tillsvidareanställning eller visstidsanställning.
Ska man följa lagen strikt ska den som är timanställd, få en visstidsanställning vid varje tillfälle. Det är förstås inte rimligt.
Att införa det i lagstiftningen är främst viktigt för små företag, som idag många gånger inte vågar anställa någon extra timanställd. Det är också vanligt inom vården med timanställning. Blir det osämja kan det bli stora konsekvenser om den enskilde eller den enskilde med stöd av fackförbund driver frågan strikt.
Lagen bör införa timanställning som begrepp och definition. Reglera anställningsvillkorens grunder i den anställningsformen.
Ge rätten att anställa per timma, ge rätten att inte ge den anställde timtid, ge rätten till den anställde tacka nej. Vidare som andra regler i LAS (lag om anställningsskydd) ge vissa dispositiva möjligheter i kollektivavtal.
Det är också rimligt att reglera stor omfattning av timarbete övergår till tillsvidareanställning på liknande sätt som visstidsanställning.