En besiktningsman döms till fängelse i ett år och fyra månader i hovrätten för att ha låtit sig mutas i 13 fall och godkända bilar som inte ens kontrollerades. Domstolarna är oeniga om huruvida brotten var systematiska.
Besiktningsteknikern åtalades för grovt mutbrott, grovt falskt intyg och tjänstefel. Enligt åklagaren hade mannen fått varierande summor, från 0 kronor till 4 000 kronor, för att ha godkänt bilar i besiktningen utan att kontrollera dem.
Mannen har berättat att han blivit hotad av tre personer med skorpiontatueringar och pressad att godkänna bilar vid besiktning enligt en viss prislista. Han har följt deras instruktioner men kan inte minnas något speciellt tillfälle. Uppsala Tingsrätt noterade dock att mannen, förutom hoten, har nästan total minnesförlust angående vad som faktiskt hänt. Han har inte kunnat lämna någon vettig information under sitt långa förhör. Hans historia om att han blev hotad är uppenbarligen påhittad.
Sammantaget kunde tingsrätten konstatera att mannen bedrivit en olaglig verksamhet som bestod i att utfärda besiktningsprotokoll för bilar som han inte besiktigat. Av utredningen framgår att fordonen i de flesta fall inte har varit på plats för besiktning, eftersom mätarställning regelbundet lämnas i förväg för att möjliggöra besiktningsprotokoll.
Tingsrätten ansåg mutbrottet bevisat vid 13 tillfällen. Det ansågs inte ha varit en verksamhet som kan karakteriseras som systematisk eller av större omfattning. Sålunda fann tingsrätten att gärningarna borde bedömas vara av normalgraden. Tingsrätten ansåg inte att gärningarnas karaktär talar för fängelse som straff. Straffvärdet når inte heller den nivå som utgör grund för att välja fängelse som påföljd. Han dömdes till villkorlig dom och dagsböter för att ha accepterat muta, tjänstefel och falska intyg, ett brott.
När det gäller kategoriseringen av gärningarna avseende mutbrottet anser Svea hovrätt att mannen som besiktningstekniker har haft en särskilt ansvarsfull ställning. De beslut som han fått förtroendet att fatta har haft stor betydelse ur trafiksäkerhetssynpunkt och knappast kunnat kontrolleras eller ses över i praktiken. I detta fall är det faktum att hans handlande har innefattat ställningsmissbruk inte i sig tillräckligt för att motivera att de bedöms som grova brott. Här tilläggs dock att det har handlat om upprepade handlingar med inslag av systematik. I den samlade bedömning som ska göras anser därför hovrätten att gärningarna ska rubriceras som grovt bestickning.
Vid bedömningen av straffvärdet är de grova mutbrotten styrande. Minimistraffet för grovt mutbrott är sex månaders fängelse och de enskilda brotten har inte högre straffvärde än så. Att det vid flera tillfällen rör sig om gärningar har varit en bidragande orsak till att brotten har bedömts som grova och därför inte får lika stor betydelse för straffmätningen som annars.
Brottets sammanlagda straffvärde motsvarar därför fängelse i ett år och fyra månader, vilket hovrätten bestämmer straffet för.
Svea Hovrätt
B 16043-23