Paret, en 59-årig man och en 50-årig kvinna, har varit gifta i drygt 20 år och det finns ingenting att anmärka på beträffande deras boendesituation och övrigt.
De sökande var dock relativt höga i åldrarna, varför kammarrätten, till skillnad från förvaltningsrätten, anser att de inte klarar lämplighetsprovet för att få medgivande till adoption.
Socialnämnden i den kommun där paret bor avslog i augusti 2022 023 äktenskapets yrkande om att adoptera ett utländskt barn. Paret består av en man född 1965 och en kvinna född 1974 Vid tidpunkten för ansökan var mannen var 57 år och kvinnan 48 år
Nämnden bedömde att det inte finns någon fast övre gräns för adoption, men hittills har Socialstyrelsens riktlinjer varit att sökanden inte ska vara äldre än 42 år vid ansökningstillfället och inte över 45 år vid inlämningstillfället. barn. Även om det kan finnas ett visst utrymme för flexibilitet, ansåg styrelsen att de inte är lämpliga för att samtycke ska ges. Detta trots att det inte fanns något annat att klaga på än deras ålder.
Förvaltningsrätten i Växjö framhöll att praxis som föreligger från Högsta förvaltningsdomen har sin grund i en tidigare rekommendation från adoptionsnämnden där det angavs att sökanden inte borde vara äldre än 45 år när det adopterade barnet anlände. I RAW 1995 ref. 67 ansågs däremot en 45-årig kvinna lämplig.
Man beaktade särskilt att hon genom sitt yrke hade stor erfarenhet och kunskap om barn.
I det aktuella fallet lade nämnden visserligen tonvikten på sökandenas ålder, men tittade även på andra faktorer. Därför fann förvaltningsrätten att lämplighetsbedömningen inte gjordes i strid med lagen. Utredningen har visat att parterna har en stabil och trygg relation, och en god ekonomisk situation. De har också varit gifta i 20 år. Mot detta måste man bara ställa ett negativt faktum: de sökandes relativa höga ålder.
Men kammarrätten i Jönköping upphävde förvaltningsrättens dom och fastställde socialnämndens beslut.
KAMMARRÄTTEN
I JÖNKÖPING
Mål nr 606-24