Fotografen, personen som tar kort är normalt ägare till bilden han tar, sedan kan han förstås i sin tur ha avtal med arbetsgivare, sälja bilden och motsvarande. De här reglerna gäller i Sverige och de flesta andra länder.
Detsamma gäller om någon ritar, med penna eller i dator och skapar en bild, så har personen som skapat bilden upphovsrätt.
AI är sin egna värld och mer om det följer.
Film är tekniskt en serie bilder, det kommer i en senare del och upphovsrättsjuridiken är helt annorlunda.
Upphovsrätten för bilder är tidsbestämd till 70 år efter skaparens död.
Bild på olika föremål
Även om det är skaparen/fotografen som äger en bild, så är det inte alltid säkert man får använda den.
Tar du en bild på kungen, är du ägare till bilden och du kan använda bilden på relevanta sätt och sälja rättigheten till andra. Däremot är du begränsad att använda den för reklam, då måste du få kungens godkännande. Det är därför det finns en marknad för Paparazzi som säljer bilder.
Vidare om du tar bild på t.ex. någons bild, eller någons tavla, är det samma sak, då finns en bakomliggande upphovsrättsägare som äger rätten inte till din bild, men använda bilden. Du måste då få godkännande från ägaren för använda bilden publikt.
Det finns också olika skyddsobjekt, fängelser, vissa myndighetsbyggnader och liknande som ingår som skyddsobjekt invändigt och utvändigt.
Vidare så kan bilder också ingå i olovligt spionage och bli brottsligt.
Bilder som kränker människor, kan också bli olovliga att använda, men p.g.a. annan lagstiftning.
Ta bild på en stol, en bil och olika föremål som i sig har upphovsrättsligt skydd, är normalt praxis att det går bra om det är spritt. Däremot köper du en tavla, så innebär det inte att du automatiskt kan ta en bild på den och sälja, det är ursprungsskaparen som äger den rätten om inget annat avtalas.
Det finns också andra regler med flygbilder, drönarbilder och motsvarande som inte berörs här, men olika begränsningar.
Använda bilder som inte är dina
Grunden är du behöver tillåtelse. Det är inga formkrav i tillåtelsen, det kan vara muntligt, ett mail med ok osv. Det är dock den som använder bilden som har bevisbördan vid tvister. Ofta är det reglerat i avtal att du får använda bilder, men ska ange ägaren till bilden eller fotografens namn, ofta ses det som kutym.
Använda någons bild privat får man göra, men omfattningen är inte spikad vad som är privat utan är en bedömning från fall till fall.
Även bearbeta någons bild, är det fortfarande ursprungsägarens bild, men bearbetar du bilden tillräckligt omfattande, så betraktas det som en ny bild där det är en ny ägare.
Att ta någons bilder från sociala medier och använda är en gråzon och kan både vara tillåtet och otillåtet. I USA finns lagstiftningen, fair use, vilken i grunden är det som man normalt får hålla sig till. Det finns ett rättsfall som är omskrivet där Dagens Nyheter (DN) använda Sara Skyttedals privata bilder från Facebook utan lov, DN vann målet. Det är stor omfattning av publicering bilder av influensers som Kim Kardashian och praxisen har utvecklats att de får användas på relevant sätt, men ändå i huvudsak oprövat rättsligt område.
Otillåten användning är rättsfallen få, men grunden i lagstiftningen är det ska ersättas på skäligt sätt. Det finns ett rättsfall i Högsta domstolen (NJA 2010 s.135) där bilder användes på en webbplats, där HD fastställde att varje bild skulle ersättas med 400 kr + 1000 kr i skadestånd. Det är ett riktmärke, men en ersättning ska styras över omfattningen av spridningen och sammanhanget.
Det finns också många bildtjänster både gratis och kommersiella. Dessa är i allmänhet förenade med avtal hur man får använda dem.
AI och bilder
Det finns i princip ingen lagstiftning på området så ingenting kan sägas säkert. Grunden inom upphovsrätt är att det måste finnas en människa bakom, så en apa som trycker på en kamera skulle inte få upphovsrätt för bilden. Däremot skulle en människa som ställer upp en kamera och tar kort med fjärrkontroll eller självutlösare, betraktas som skapare, så gränserna är hårfina.
De flesta jurister inom upphovsrätt säger därför att det inte finns upphovsrätt på AI-bilder, det kan vara så, men är långt ifrån rättsligt säkerställt. D.v.s. hittar du en bild som du gillar och den ser ut att vara skapat av AI, så är det rättsligt osäkert vad som gäller och osäkert att använda bilden. Du kan inte heller veta med säkerhet hur skapandet gick till.
En människa bakom AI, som skapar prompten, instruktionen kan mycket möjligt anses vara skaparen och AI-datorn är endast ett hjälpmedel. Bearbetas bilden som är skapad av AI vidare av en människa så är det mycket troligt att det är ett upphovsrättsskyddat verk.
Det är populärt att sätta ihop bilder, t.ex. ta en bild på en kändis och byta ut kroppen eller miljön, det är definitivt en bearbetning av en bild och nytt verk. Där är samma sak att det blir ovisst runt upphovsrätten.
Det finns inget hinder för AI att använda t.ex. kända personer, även om det är en bildbearbetning, men det är ändå ett rättsligt känsligt område, därför blockeras normalt publika AI-tjänster för den typen av bearbetning.
Det går också många gånger att skapa bilder ”look a like, Donald Trump” och liknande, där är förstås rättsligt ovisst både ägande och användande.
Olika AI-tjänster utvecklas idag använda ”vanlig bild” plus AI. Det kan vara för reklam och mycket annat, där är sannolikt det upphovsrättsliga skyddet högre.
Använder du någons logotype, så är det också osäkert, dina rättigheter och beror på sammanhanget. AI producerar ofta logotype för kända företag, lika eller snarlika och det är förmodligen inget problem att använda bilden i rätt sammanhang och det i sig inte är skadligt för ägaren.
Skapar du en AI-bild själv, så kan du i vart fall vara rimligt rättsligt säker på att den bilden får du använda, privat eller kommersiellt, men du kan inte vara säker på om även andra får använda den.
Sociala medier
Det är i grunden ett juridiskt råttbo. Både sättet att använda och att det är globalt med invävda problem med olika länders lagstiftning.
De flesta sociala medier så godkänner du deras avtal när du blir kund/öppnar konto. Villkoren godkänner alla utan att läsa dem. De sociala medierna kan förenklat sägas att de skyddar sig mot upphovsrättsbrott/intrång genom att lägga allt ansvar på sina kunder. De brukar också ha funktioner där någon kan hävda sin rätt och anmäla detta.
Vi har ovan berört att hämta bilder från sociala medier i vart fall delvis accepteras. Det kan juridiskt förstås som det godkänns om personen det berör, publiceras i samma typ av sammanhang som bilden handlar om.
Du kan då förmodligen hämta en bild på Zlatan från hans instagram och skriva om ett inlägg han gjort där och vad han säger, men inte använda den bilden för sälja posters eller göra reklam för dina fotbollar du säljer.
Även det här området är rättsligt osäkert på många sätt, men det är rimligt tänka sig att hänsyn tas till om det är öppna konton eller stängda för en sluten krets. Är det stängda bilder som t.ex. endast ens vänner på FB kan se, så blir skyddsvärdet högre än om det är ett öppet konto där alla kan se bilden. Det här gäller både använda bilder och publicera bilder.
Det kan inte nog sägas att sociala medier är rättsligt ovisst, men det också där utvecklats en mer liberal praxis än använda bilder i andra sammanhang. Det är också vid felaktigt användande oavsett avtal, givetvis osäker tvist, var någonstans tvisten ska avgöras, vem eller vilka som är parter.
Även om det är rättsligt ovisst användande av bilder, så kan förstås andra typer av brott ske där, t.ex. förtal, hets mot folkgrupp och liknande.
Processande aktörer
Det kan i sammanhanget nämnas att det finns många olika aktörer som processar runt bilder, skickar kravbrev och motsvarande. Har du felaktigt använt någons bild, så ska du förstås ta bort den, men värdet på skadan, brukar överdrivas väldigt mycket av dessa processbolag. En bra rekommendation brukar vara meddela bestrider kravet men att bilden är borttagen, erbjuda en skälig summa förlikningsvis, med ett erbjudande som gäller i 7 dagar, t.ex. 1000 kronor.
Väldigt få fall, som dessa bolag tar mål till domstol, utan deras huvudsakliga affärsmodell är ”skrämma” in betalningar, med inkasso, KFM etc. Inte alla förstås, men flertalet är helt oseriösa.