I Kommuninvests kvartalsvisa digitala rapport ”Kommunsektorns skuldförvaltning” ges en bild av upplägg och villkor för kommunsektorns samlade låneskuld. Rapporten är nu uppdaterad med nya data för det första kvartalet 2024. Rapporten visar att sjunkande långa marknadsräntor i slutet av 2023 bidrog till att genomsnittsräntan under årets första kvartal 2024 ökade marginellt med tre baspunkter.
Rapporten är baserad på Kommuninvests utlåning och affärer som registrerats av kommuner och regioner, samt deras bolag, i skuldförvaltningsverktyget KI Finans. Underlaget för det första kvartalet 2024 inkluderar 8 789 lån, certifikat och obligationer till ett sammanlagt belopp av 649 miljarder kronor och 1 641 finansiella derivat med underliggande lånebelopp på 201 miljarder kronor.
Rapporten visar att den genomsnittliga kapitalbindningen var 2,49 år och 25 procent av skulden förfaller inom 12 månader, att den genomsnittliga räntebindningen inklusive derivat var 2,67 år och att genomsnittsräntan inklusive derivat för årets första kvartal var 2,51 procent.
- Vi förväntar oss fortsatt se en något stigande genomsnittsränta för kommunsektorn den närmaste tiden. Detta beror på att den ränta som kommuner, regioner och deras bolag kan erhålla vid refinansiering eller nyupplåning fortsatt är högre än nuvarande genomsnittsränta. Räntorna för kommunerna låg i genomsnitt på 2,51 procent under årets första kvartal vilket är en liten ökning från föregående period. Det senaste halvårets utveckling med lägre längre räntor i kombination med förra veckans besked från Riksbanken att sänka styrräntan innebär att ökningstakten av kommunsektorns genomsnittsränta saktar ner, säger Viktor Johansson, Analytiker på Kommuninvest.
Total låneskuld och genomsnittlig kapitalbindning
Kommunsektorns upplåningskostnader har stigit kraftigt den senaste tiden, men ökningstakten saktar nu ner. Genomsnittsräntan ökade med 3 räntepunkter i jämförelse med föregående kvartal till 2,51 procent inklusive derivat.
Många kommuner, regioner och kommunala företag finansierar sina investeringar med lån som har relativt kort kapital- och räntebindning. Vissa kommunala aktörer använder sedan ränteswappar för att förlänga räntebindningen. Detta får till följd att räntebindningen sammantaget ligger på ungefär samma nivå som kapitalbindningen på den underliggande finansieringen.
Den genomsnittliga kapitalbindningen i svensk kommunsektor är kort, 2,49 år vid utgången av första kvartalet 2024. Det innebär att investeringar finansieras med upplåning som förnyas ett flertal gånger under investeringens ekonomiska livslängd. 25 procent av lånestocken förfaller inom ett år varav 20 procent är certifikat och tillsvidarelån som förlängs tre till fyra gånger per år. Kapitalbindningen på nya affärer under det första kvartalet 2024 var 2,86 år. Räntebindningen, inklusive derivat, på nya affärer under det första kvartalet 2024 var 2,47 år.