I mars i år presenterades bidragsbrottsutredningens rapport om ett effektivt straffskydd för statligt stöd till företag för finansminister Elisabeth Svantesson. Utredningen rekommenderade fastställandet av ett nytt brott benämnt bidragsbrott. Individer som lämnar falsk information eller underlåter att rapportera förändringar i omständigheterna och därigenom riskerar att betala ut statligt företagsstöd på otillbörliga grunder eller förhindra att det återvinns, måste dömas för detta brott. Dessutom kan de som ägnar sig åt sådana handlingar av grov vårdslöshet också bli föremål för brottsanklagelser.
Samtidigt föreslog utredningen att en ny anmälningsskyldighet skulle inrättas när det finns grund att tro att statligt företagsstöd har betalats ut på ett felaktigt sätt eller förväntas bli felaktigt fördelat eller om stödet har missbrukats. Detta anmälningskrav kommer att omfatta de myndigheter och organisationer som ansvarar för att fastställa stöd samt regionerna och Kronofogdemyndigheten.
Författningsförslagen angavs av utredningen att träda i kraft den 1 januari 2026. Dessutom har förslaget till ny lag fått godkännande av Konkurrensverket.
Finansdepartementet får ett remissvar från Konkurrensverket som ansluter sig till nödvändigheten av en lagstiftning som gör missbruk av statligt näringsstöd straffbart. Förslaget till ny lag om bidragsbrott har tillstyrkts av Konkurrensverket i sin utredning.
Enligt Konkurrensverket är förslagen grundligt motiverade och överensstämmer med nödvändigheten av en lagstiftning som syftar till att kriminalisera missbruk av statligt företagsstöd för att garantera rättvisa villkor för företagen. Verket ansluter sig också till utredningens slutsats att anmälningsplikt bör fastställas för statliga näringsbidrag som kan komma att tilldelas felaktigt. Denna åtgärd verkar fungera som en effektiv mekanism för att främja rättvisa villkor bland konkurrerande företag.