För att fastställa ett mål om penningtvätt krävs att åklagaren visar att den föregående gärningen uppfyller kriterierna för ett brott. Specifika detaljer om tidpunkten, platsen eller individen som är inblandad i brottet behöver dock inte vara uppenbara.
I en dom nyligen gjorde Högsta domstolen klart att en man befanns skyldig till två fall av penningtvätt och dömdes därefter.
Såväl Södertörns tingsrätt som Svea hovrätt kom fram till en enhällig slutsats och utfärdade villkorlig dom tillsammans med 80 dagsböter till en man som dömts för två fall av penningtvätt.
Det konstaterades genom utredningen att totalt 226 411 kronor hade satts in på hans SEB-konto och 113 864 kronor hade satts in på hans Danske Bank-konto. Domstolarna drog utan tvekan slutsatsen att medlen erhölls med olagliga medel.
HD:s dom slår fast att de identiska bevisstandarder som används i brottmål även är tillämpliga när man avgör om pengarna eller egendomen som är involverad i ett penningtvättsfall “härrör från olagliga eller kriminella handlingar”. Följaktligen måste alla påståenden om brottsligt beteende stödjas av betydande bevis.
Enligt HD är det avgörande för åklagaren att konstatera att föregående gärning uppfyller de kriterier som krävs för att anses vara en beskrivning av penningtvättsbrottet. Även om specifika detaljer som tid, plats eller förövare inte nödvändigtvis behöver klargöras.
När det gäller anklagelser som kopplar egendom till olagliga handlingar kan bevisbördan fullgöras även om det inte kan bevisas att den tidigare gärningen är ett brott enligt en specifik lag.
Det är dock nödvändigt att fastställa att egendomen har en kriminell källa, till exempel om det kan fastställas att egendomen härrör från en verksamhet som involverar en viss typ av brott, som egendomsbrott. Det finns dock ingen skyldighet att utreda verksamhetens exakta art eller omfattning.
I det aktuella fallet drar HD, i likhet med underinstanserna, slutsatsen att den åtalade individen avslöjat sina ekonomiska handlingar och accepterat medel som erhållits genom bedrägliga medel, vilket påverkar det slutliga beslutet.